En skam att Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna
Så visar det sig att ännu ett barn fått skulden för ett mord utan att saken har prövats ordentligt.
Det är ovärdigt att Sverige har en ordning som bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Dagens Nyheter har avslöjat att polisens insats under utredningen av ett mord i Hovsjö 2001 lämnar en hel del övrigt att önska.
Vid minst 18 tillfällen förhördes en 12-årig pojke som av polis pekades ut som skyldig till att ha dödat sin jämnårige kompis utan att ha ett juridiskt biträde vid sin sida. Till slut erkände han.
Förhören var så manipulativa, för att inte säga tortyrliknande, att det är svårt att inte göra jämförelser med hur förundersökningen rörande mordet på fyraårige Kevin bedrevs.
Den tekniska utredningen stämde inte ihop med pojkens berättelse. Inte heller gick det att binda honom till brottet.
Det är så många misstag förknippade med den här utredningen att jag har svårt att bestämma mig för var jag ska börja.
Ett erkännande ska inte räcka för att fastställa skuld. Det skulle aldrig falla mig in att besvära polisen med någon av alla de knäppgökar som genom åren har hört av sig och erkänt mordet på Olof Palme, JFK eller Indira Gandhi.
Människor kan ta på sig ett grovt brott av alla möjliga skäl, som exempelvis att han eller hon är ett barn som till slut inte orkar stå emot.
Att pojken inte hade någon som kan paragraferna vid sin sida är inte acceptabelt. En advokat som ser till att den misstänktes rättigheter tas tillvara, granskar åklagarens bevisning och att alternativa hypoteser föreslås.
Lika oacceptabelt är att ingen domstolsförhandling hölls. I det här fallet var det åklagaren som fastställde skuld. Det ingår inte i åklagarens uppdrag att ägna sig åt sådant. Rättssäkerheten förutsätter att domstol sköter den saken.
Flera veckor innan förhören var över skickades ett pressmeddelande ut. Mordet var uppklarat och 12-åringen var skäligen misstänkt, den lägre misstankegraden. Så var det med den saken.
Enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna har alla som misstänks för brott rätt till en rättvis prövning. Det går inte ens med den godaste viljan i världen att hävda att så har skett i det här fallet.
En bevistalan borde ha väckts. Det är en möjlighet i lagen som går att använda då barn under 15 år misstänks för grova brott. Det är en rättegångsliknande förhandling med åklagare, advokat och domare för att reda ut vad som har hänt.
Den avgörande skillnaden jämfört med en vanlig huvudförhandling är att inget straff utdöms.
Detta är en ordning som mycket sällan används. Det enda exemplet jag kommer på är då två pojkar i Varberg ansågs ha dödat en äldre man. De friades i både tingsrätt och hovrätt, då det inte gick att reda ut vem av dem som hade gjort vad.
Enligt nuvarande ordning kan en process av detta slag genomföras på begäran av socialnämnd eller anhöriga. Skräckexempel som detta visar med all önskvärd tydlighet att den möjligheten inte är tillräckligt utvecklad.
Riksdagen borde stifta lag om att bevistalan alltid ska hållas då barn misstänks för dödligt våld.
De journalistiska avslöjandena om hur mordet på Kevin "klarades upp" ledde till att förundersökningen togs upp igen. Jag blir inte förvånad om den nya granskningen visar att vi har att göra med den värsta rättsskandalen i Sverige i modern tid.
Även Hovsjö borde återupptas. För en numera vuxen mans skull, en man som en gång i tiden var ett tolvårigt barn. Och för rättsväsendets trovärdighets skull.