Bödlar i Ukraina kommer att fällas i Sverige
Krigsförbrytare som har flytt till Sverige från slagfälten i Ukraina har anledning att sova dåligt på nätterna.
En förundersökning har inletts, flyktingar förhörs och krigets rikliga bildmaterial samlas in.
Det här är egentligen en ett år gammal nyhet, men jag påmindes om att detta viktiga arbete pågår vid ett seminarium om brott mot mänskligheten som Åklagarmyndigheten höll i morse i Stockholm.
Reena Devgun och Henrik Attorps, två av de tolv åklagare som arbetar med krigsbrott, berättade om bakgrund, framgångar och svårigheterna med att utreda och lagföra folkmord, krigsbrott och liknande ohyggligheter.
En så kallad strukturell förundersökning om Ukraina inleddes bara några veckor efter krigsutbrottet för ett år sedan.
Det är en långsiktig utredning utan konkreta misstankar mot en eller annan person. Flyktingar som har kommit till Sverige förhörs, försök att identifiera förövare som befinner sig inom landets gränser görs, filmer och stillbilder samlas in.
Ett arbete som sker inom ramen för olika internationella samarbeten. FN, EU, Interpool och så vidare.
Dessa ansträngningar ger ett hyfsat utgångsläge i att försöka bevisa de mest svårutredda brott som finns.
Förbrytelser som har skett i andra länder, spår som har sopats igen, brottsplatser som kanske inte längre finns, offer som kan känna välgrundad rädsla för hämnd mot dem eller deras anhöriga om de berättar vad de har upplevt.
Bevis är en färskvara och det säger sig självt att lagföringen underlättas väsentligt av snabba insatser än att, som i vissa fall, försöka samla in dem 20-30 år senare.
Under pressbriefingen ville inte åklagarna svara på om förundersökningar om konkreta brott begångna i Ukraina har inletts eller om misstänkta förbrytare har identifierats i Sverige.
Men historien lär oss att det vore osannolikt om det inte bland de över 40 000 människor som har flytt efter Putins invasion finns personer med blod på sina händer.
Att Sverige förbereder sig för att åtala krigsförbrytare är egentligen inte mycket att skryta om. Det är det minsta Ukrainas plågade befolkning har rätt att kräva av en stat som gör anspråk på att vara civiliserad.
Men betänk att detta land länge var en fristad där människor som begått grövsta tänkbara brott kunde leva lika obekymrat som de tyska nazister gjorde som flydde till vissa länder i Sydamerika efter andra världskriget.
Men uppryckning har dessbättre skett. Sedan Jackie Arklöv, en av tre polismördare i Malexander, år 2006 dömdes för grovt brott mot folkrätten efter att som legosoldat ha torterat människor i Bosnien, har ytterligare tolv lagakraftvunna domar inom detta juridiska område fallit.
Ytterligare två fällande domar är under prövning i hovrätt.
Inga oerhörda siffror, men i förhållande till sin storlek ligger Sverige numera internationellt långt fram.
Det forna Jugoslavien, Rwanda, Syrien, Irak och Iran - rättvisa har skipats.
Södertörns tingsrätt blev för övrigt den första domstolen i världen som avkunnade en dom från den pågående konflikten i Syrien då en man 2015 dömdes till fem års fängelse för folkrättsbrott och grov misshandel.
Det kommer att ta tid, men sanningen lär förr eller senare komma ifatt vissa bödlar och deras hantlangare.