Han räddade Sverige med egna pengar
Sällan har kungafamiljen haft så mycket att fira som under detta år; jämna födelsedagar, prinsessbröllop, tronjubileum – men jubileumsåret inleds redan nästa vecka.
Lördagen den 26 januari är det exakt 250 år sedan dynastin Bernadottes stamfader Jean Baptiste Bernadotte föddes och det firas på Stockholms slott på fredag med en historisk seminariedag kring den franske borgarsonen Bernadotte, som blev Karl XIV Johan, kung av Sverige och Norge.
De flesta känner till huvuddragen i Bernadottes märkliga karriär från starten som en ickeadlig fattig underofficer till marskalk av Frankrike, furste av Ponte Corvo och mångmiljonär. Sveriges riksdag valde honom till tronföljare 1810, året efter det tragiska kriget 1809 då vi förlorade den östra rikshalvan, Finland. Förhoppningen var att Bernadotte, som skicklig militär och med Frankrike, världens då starkaste militärmakt, i ryggen snabbt skulle återta Finland. I stället tog han Norge.
Seminariet på fredag kommer att belysa en annan sida av Bernadotte än hans krigiska talanger och framgångar. Det var nämligen han som personligen och med brinnande energi och intresse inledde Sveriges ekonomiska uppryckning och modernisering. Inte sedan Gustav Vasas dagar visade en kung så stort engagemang för landets ekonomi som Karl Johan. Hans reformer räddade Sverige.
Bernadotte anlände vid en dramatisk tid i vår historia. Kungen Karl XIII var en slagrörd lätt senil man. Hans bror Gustav III hade mördats, hans brorson Gustav IV Adolf hade avsatts i en statskupp. Riksmarskalken Axel von Fersen hade stampats ihjäl av en pöbel i Stockholm. Kriget hade kört landets ekonomi i botten. Karl Johan deltog med den svenska armén på segermakternas sida i slutstriderna mot Napoleon. Därefter slog han in på den neutralitetslinje som Sverige haft sedan dess, vilket gett oss Europas längsta fred, 199 år.
Historien om Karl Johan efter krigen brukar handla om kungen som regerade från sin sängkammare och om den ärkereaktionäre kungen som var emot tryckfrihet och liberala reformer. Ytterst få har förstått och uppmärksammat kungens insatser bakom kulisserna för landets infrastruktur, utbildning och ekonomi. Det finns en specialstudie i detta ämne, den skrevs för tre år sedan av bank- och industrimannen Olof Sjöström och heter ”Karl XIV Johan. Det moderna Sveriges grundare”.
Sjöström visar hur Karl Johan skickligt reglerade landets enorma utlandsskuld där de sista 900 miljonerna i dagens penningvärde betalades med kungens privata pengar. För att hejda den svenska riksdalerns fria fall stödköpte han den svenska valutan på utländska börser – köp som han finansierade till största delen med egna medel.
Jordbruket, som var huvudnäringen för 80 procent av befolkningen, var så ålderdomligt och illa skött att vi måste importera mat. Karl Johan insåg att här krävdes reformer. Han grundade Lantbruksakademien som skulle ta fram sädessorter och djurraser som var lämpade för vårt klimat. Han ägde själv flera stora mönstergårdar dit han importerade nya fårraser. Hushållningssällskap grundades i jordbrukslänen för att ge råd om ny och bättre teknik för jordbruk och hantverk. Reformerna gav resultat. Tio år senare exporterade Sverige mat och potatisskörden hade ökat 20 procent.
De första privatbankerna i landet grundades, vägar byggdes, kanaler grävdes. Hamnar öppnades. Sjukhus byggdes. Allmänna folkskolor, öppna för alla, inrättades. Då Karl Johan började sina reformer fanns det 183 gymnasier och yrkesskolor av olika slag, då han gick bort fanns det över 1 400. Universiteten fick ökade resurser, ofta direkt från kungens kassa. Konstnärer och författare fick stipendier. Tidens stora namn var: Tegnér, Wallin, Stagnelius, Franzén, Almquist och Geijer.
Alla dessa reformer gav lysande resultat. Hans politik fick stopp på inflationen, silvermyntfoten kunde återinföras, valutan blev stabil, inflationen hejdades. BNP, det samlade värdet av varor och tjänster ökade med 60 procent. Bakom allt detta fanns hela tiden Karl Johans engagemang och glödande energi.
VISSTE DU ATT …
… kungen fick en ögrupp?
… Karl Johan fick hela den franska ögruppen Guadeloupe i Västindien av engelsmännen som betalning för att han var med i kriget mot Napoleon? Efteråt togs kolonin tillbaka, i stället fick svenske kungen en summa motsvarande 900 miljoner kronor i dagens penningvärde. Karl Johan betalade Sveriges utlandsskuld med pengarna, som ersättning skulle en årlig pension utbetalas för all framtid. Sedan 1983 avstår kung Carl Gustaf från denna pension som då var 300 000 per år.
… Oscar II sålde en ö?
… vår koloni S:t Barthálémy, som ingår i Guadeloupegruppen, var en helt fristående affär. Frankrike gav ön till Gustav III år 1785. Den förblev svensk ända till 1878 då Oscar II sålde tillbaka ön till Frankrike för 300 000 riksdaler. I dag är ön ett semesterparadis för franska miljonärer och världens jetset.
… det finns fler släktingar?
… kungafamiljen har släktingar som lever kvar i Frankrike? Jean Baptistes bror Jean Évangéliste blev baron under Napoleon. Den familjen dog ut 1966 på manslinjen, men fortlever på kvinnolinjen där man återtagit namnet Bernadotte. Huvudmannen heter Bertil Bernadotte och är statstjänsteman.