Klädkungen hittade sitt liv i mormors garderob

Strutformade bröst, laxrosa, snörningar och skyltdockor som blinkar och pratar.

Är du i Stockholm i sommar är mitt stalltips: modeskaparen Jean Paul Gaultiers utställning på Arkitektur- och designcentrum på Skeppsholmen.

På den gröna, sköna ön mitt i stan. På den så kallade ”musei-ön” med sluttande gräsmattor, caféer, restauranger och kluckande stränder.

Jean Paul Gaultier är modevärldens enfant terrible, busfröet. Han är killen som hittade hattar, plymer och korsetter i mormors garderob och som trixar med könsrollerna: Vad är manligt och kvinnligt?

Vad är lika och olika?

Och varför inte skoja och blanda och ge?

Bara för nöjet att se vad som händer.

Han hade en tuff start. Gaultier var bara en pojke när han såg en film, där några fjäderklädda kvinnor firade sig ner från ett tak. Och nästa dag tecknade han en balettflicka klädd i bara nätstrumpor och strutsfjädrar.

Lärarinnan slog honom över knogarna med en linjal, nålade fast teckningen på hans rygg och tvingade honom att gå genom alla klassrum i skolan. Ett trauma för vem som helst, men för Gaultier blev det en start: Han var inte längre nörden som inte spelade fotboll. Han var ”kul”, han blev  ”sedd”. Föräldrarna hyllade honom och mormor spådde: ”Din karriär blir lysande.”

Cirka 120 plagg är på plats på Arkitektur- och designcentrum. De är från 1970-2013 och många har aldrig visats tidigare.

Och det är bara att välja:

Det är snörningar, rosetter och tyll. Det är kritstreck, korsetter och sylvassa behåkupor.

Det är fjädrar, guld, spets, siden och metall. Det är paljetter och nät. Det är nitar, skinn, vinyl och lycra.

Det är dominant-look, ridpiskor och sadomasochism.

Det är pärlor, glas, kristall.

Det är stickat, virkat, lack och hajskinn.

Det är lår-höga stövlar av prickig fjäder.

Där är en klänning virkad av krokodilfjäll.

Och det är olika kulturer kors och tvärs: det är flamenco, turbaner, beduiner och kinesiska sidenbyxor. Det är massajhalsband och ryska bondblusar.

Det är storstad och avlägsna stammar.

Och vid ingången står Petra Medes kreationer från Melodifestivalen 2013 och hälsar välkommen. Och strax intill står en manlig skyltdocka som blinkar och mumlar: ”I am a man of few words”.

Ja, tänk, - vad en mörk garderob kan innehålla.

Följ ämnen i artikeln