Vi stoppar dåraktigt huvudet i oljesanden

En fråga: Vart tar alla katastroflarmen vägen och var kommer den här sköna och rogivande likgiltigheten ifrån?

Kan inte ens räkna alla miljölarm och domedagsprofetior om jordens förestående undergång som jag hört, läst och i viss mån också oroat mig över.

Men har inte varit orolig särskilt länge, några minuter bara. Sedan har jag börjat fundera på något annat.

Det finns mycket att tänka på. Det finns så mycket annat att uppta sina tankar med. Att fylla sitt lilla huvud med.

Eller hur?

Men häromdagen hoppade jag till. Läste i den engelska tidningen Observer (2013-01-13) att den amerikanska regeringen har börjat dra i varningsklockorna. I en aktuell rapport, som är beställd av regeringen, hävdar 240 forskare att den globala uppvärmningen redan påverkar det dagliga livet i USA: Det är fler och intensivare stormar och översvämningar. Glaciärer och permafrost smälter allt fortare och en allt intensivare torka breder ut sig över allt större områden.

Och larmrapporter kommer överallt ifrån. Kornodlare, sirapsodlare och ostron­odlare har alla samma budskap: De har alla noterat olika förändringar i klimatet som de aldrig tidigare sett maken till.

Och enligt den dystra regeringsrapporten kommer de här förändringarna att sätta hälsovård, vattenförsörjning, jordbruk och transportsystem under en allt hårdare press. Och stormen Sandy som dränkte den amerikanska östkusten är enligt de 240 forskarna bara en början. Väderkatastrofer av den kalibern är något som vi får räkna med under åren som kommer.

Och på det hela taget anser forskarteamet att vi får skylla oss själva. Den globala uppvärmningen har så gott som bara med våra egna göranden och låtanden att göra.

Och den största boven i sammanhanget: att vi vägrar släppa taget om de fossila bränslena. Att vi klänger oss fast vid olja, kol, gas.

Men här finns också något annat.

Och det är vår sinnrika och väl utvecklande för­måga att förtränga, skaka av oss och gå vidare som om vi ingenting hört, tänkt eller förstått.

Och hur dåraktigt lätt vi kan slå bort alla påstådda effekter av de pågående klimatförändringarna med ett: ”inte här”, ”inte nu”, ”inte jag”, ”inte säkert”.

Följ ämnen i artikeln