Mikrognällandet måste få ett slut
Bor vi i Ukraina? Bor vi i Nordkorea? Bor vi i Syrien? Lever vi under hot om krig och ockupation? Styrs vi av en sinnessjuk diktator? Är varje steg förenat med livsfara?
Nej. För vi bor i Sverige och vi lever högst upp på världens sockertopp.
Ändå fortsätter vi gnälla. Mikrognälla.
Innan jag slog mig ner vid datorn stod jag i blåsigt regn och blev arg på en långsam parkeringsautomat. Ska det behöva ta ett sekel att få ut den jävla biljetten?
Jag ödslade mental kraft på en fullständig skitsak.
I stället för att vara tacksam över min bil, glad över att jag hittade en parkeringsplats, nöjd med min funktionella regnjacka – i stället blev jag irriterad och började mikrognälla.
Det måste bli ett slut. Varken jag eller du eller den absoluta majoriteten av alla som bor i Sverige bör mikrognälla. Tvärtom måste vi ägna oss aktivt åt att vara glada och tacksamma.
Det är inte vårt land som invaderas. Vårt land är ingen diktatur. Ytterst få av oss är det synd om.
Inte mikrognällde vi så förbannat förr? När landet byggdes, när fattigdomen bekämpades, när välfärden växte fram. Jag minns i alla fall inte att vi var sådana patologiska kverulanter på den tiden.
Jag håller delvis medierna som skyldiga och behöver knappt ens nämna Ring P1. Insändarsidor flödar över av bagatellartade oförätter.
Mikrognällarna får fritt utrymme i minsta lokaltidning: ”Det var ledsna miner i Gävle dagen efter att bocken brunnit. NN från Enköping hade åkt till Gävle bara för att se bocken – då brann den. Vi kom hit vid 21.30 i går och har bott på hotell. Sen hörde vi på tv i morse att bocken brunnit, det känns tråkigt, säger hon”.
Exemplet är ett av tusentals på sajter som samlar ”dagens lokaltidningsbesvikelse”. Det är ett fenomen som bara kan finnas i Sverige. Vi är ett av få länder där så många människor har så få att tacka för så lite – åtminstone om man ska tro berättelserna …
”I lördags kväll backade en busschaufför in i NN:s staket i Karlstad. Busschauffören ska sedan ha försökt åka därifrån, utan att lämna vare sig namn eller nummer”.
Det finns människor i Sverige som lider på riktigt. Det finns ett antal stora samhällsproblem som måste åtgärdas och som är tusenfalt mer upprörande än ”Beslutet som tvingar dig att köpa ny digitalbox” (rubrik i veckan som gick).
Kan vi inte bara sluta mikrognälla och i stället försöka laga det som är trasigt på riktigt.
Tack för ordet från signaturen Skattebetalare.
Rökare yrade
Rökningen minskar men antalet dödsfall ökar. Mellan 2010 och 2012 dog 12 000 svenskar till följd av rökning per år. Ändå tog det hus i helvete när Sahlgrenska sjukhuset i veckan beslutade att hela sjukhuset ska vara rökfritt. Upprörda patienter (och personal) bredde ut sig i Göteborgs-Posten och yrade om hur deras integritet blivit kränkt.
Landets bästa
Att ”Jills Veranda Nashville” är landets bästa tv-program i modern tid är ingen nyhet. Finfin och nyttig countrypropaganda, men den stora grejen är ju det sociala perspektivet och de intressanta gästerna. Nej, förresten – den riktigt stora grejen är tv som får vuxna män att gråta hand i hand med sina fruar. Jag tror att det är väldigt bra för oss.