Liberalernas beslut kan leda till totalförbud för nya religiösa skolor
LIDINGÖ. Som första svenska parti vill Liberalerna förbjuda nya religiösa friskolor.
Det kan öppna dammluckorna i de andra partierna och leda till ett allmänt förbud av de omdiskuterade skolorna.
Klockan var halv tre när beslutet klubbades. Som första svenska riksdagsparti vill Liberalerna att inga nya religiösa friskolor ska få öppna. De redan existerande skolorna ska samtidigt förbjudas att ta in fler elever än de har i dag.
Ett kontroversiellt beslut, även i Liberalerna, där en grupp ville förbjuda alla konfessionella skolor, även de som redan finns. Medan en annan ville att det skulle stanna vid strängare inspektioner av skolorna än dem som görs i dag.
Partiledningen med Jan Björklund i spetsen hävdar att det vore fel att stänga de skolor som redan fått tillstånd. Det skulle innebära en retroaktiv lagstiftning och det är förbjudet.
Men de menar också att de religiösa friskolor som startas i dag, framför allt i utanförskapsområden, är rent kontraproduktiva. De religiösa skolorna ökar segregationen i stället för att minska den.
– Vi har varit för flata i Sverige, sade Jan Björklund.
Liberalernas beslut kommer att ge luft åt dem i andra partier som också vill sätta stopp för nya konfessionella skolor. Förra gymnasieministern Aida Hadzialic (S) är en av dem men det finns grupper i nästan alla partier som vill sätta stopp för religionsskolorna.
Liberalernas beslut kommer med stor sannolikhet leda till att de känner sig stärkta i anden. Och att fler partier kommer fram till samma beslut.
Riksdagens näst minsta parti fattade sitt beslut på partirådet, det högsta organet mellan partiets landsmöten. Nästa år har alla partier kongress för att lägga upp riktlinjerna för valåret 2018. Det skulle förvåna om åtminstone inte några följer Liberalerna i kölvattnet.
Det skulle i så fall kunna leda till ett allmänt förbud mot de omdiskuterade skolorna.
Ett argument mot förbud mot religiösa friskolor, där renodlad konfessionell undervisning är förbjuden, har varit Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Enligt den måste staten garantera föräldrar att deras barn får undervisning i sin familjs religiösa traditioner.
Men enligt L-ledaren Jan Björklund finns inga krav på att samhället också ska ställa upp ekonomiskt. Och skolan betalas som bekant med skattepengar.
Beslutet på partirådet blev ännu ett bevis för att den mycket profilerade Birgitta Ohlsson inte har det stöd internt som man i bland kan få intrycket av. Ohlson ville inte ha ett förbud mot nya religiösa friskolor, hon tyckte det räckte med skärpta krav. Hon förlorade.
Förra året avstod hon från att utmana Jan Björklund om partiledarposten. Stödet för henne var för svagt. Hon skulle ha förlorat den striden också och den risken var hon inte beredd att ta.
Enligt Friskolornas riksförbund går 340 000 elever i friskolor. 7,8 procent, drygt 26 000, av dem går i konfessionella skolor.