Poppig plåga om drömlivet får 161 miljoner musklick

Den sydkoreanska pop­stjärnan Psy och hans succélåt Gangnam Style har inte bara spridits som en löpeld på ­internet den senaste ­månaden.

Det är den globala finanskrisens soundtrack.

Sist jag kollade hade den visats makalösa 161 miljoner gånger på Youtube. Helt obegripligt, när man ser ­plågan första gången.

En småknubbig koreansk Stureplans-brat med babyblå smoking och drypande backslick skuttar fram ­mellan Seouls skyskrapor, sitter på toa, dansar i ett stall och härjar på en buss med asiatiska pensionärer, i takt med irriterande electrobeats.

Det är liksom inte bara språkförbistringen som gör den kryptisk.

Ändå har Psy omfamnats av artister som Katy Perry,­ programledaren Jay Leno och på CNN. Videon har utnämnts till årets ­roligaste, Britney Spears har demonstrerat den hästgalopp-­inspirerande ”Gangnam-dansen” på amerikansk tv.

Och nu kommer hysterin till Sverige: om en vecka ska en flash mob, där en ­ton­årig­­ folkmassa synkdansar till Gangnam Style, äga rum på Sergels torg i Stockholm. ­Precis som redan skett i Peru, Jakarta och Sydney.

Absurt, speciellt eftersom låten handlar om klass­klyftorna i det koreanska samhället.

Gangnam-gu är stads­delen i den sydkoreanska huvudstaden där de allra mest välbärgade bor, de med europeiska bilar, märkeskläder och flådiga lägenheter hundra ­våningar upp i skyn. Sydkoreas Beverly Hills, har den kallats. Seoul-baserade bloggare som Richard Min berättar hur miljoner unga sydkoreaner strävar efter att ta sig hit, även om de flesta­ inte kommer längre än till att diska bratsens tallrikar på Gangnams lyxkrogar.

I stället skaffar man ett kreditkort till – varje sydkorean­ har i genomsnitt fem plastkort i plånboken – för att kunna shoppa och hålla­ drömmen om en tillvaro bland molnen vid liv.

I dag har Sydkorea samlat på sig flest kreditkort i världen. Nära 60 procent av ­befolkningens privat­konsumtion bygger på lånade pengar, vilket gör dem till ett av planetens mest skuldsatta folk. Så vansinnigt att man bara vill ­skratta. Eller strutta runt i en ­fånig dans.

Gangnam Style kan ses som en satir över människor som fastnat i den skimrande­ lånebubblan, som tror att de äger världen när de egentligen inget­ har. ­Inte konstigt att den blivit en global hit just nu.

Följ ämnen i artikeln