Drömmen: En plats där du kan höra dig själv igen
Det börjar så här: Du läser en rubrik. Du hinner inte längre innan tankarna rusar. Rubriken handlar om prinsessan Sofias ”okända lägenhet”.
Du föreställer dig en etta med kokvrå. Kala väggar. En plats där hon varken är hertiginna av Värmland eller den ingifta prinsessan Sofia från Älvdalen.
Där hon är ingen alls.
Kanske är det så tydligt för dig eftersom det är en av dina mest återkommande fantasier, att bara försvinna.
Inte kliva ut genom dörren och aldrig återvända. Inte den Bruce Springsteenska mansfantasin om att lämna familjen bakom sig och börja om, ta bilen och köra tills vägen tar slut.
Snarare den som skildras så vackert i teveserien ”Six Feet Under”.
Serien, som kretsar kring ett familjeföretag i begravningsbranschen, börjar med att pappan dör.
Men det är inte förrän i sjätte avsnittet som den där scenen kommer, den som aldrig riktigt lämnat dig: När äldste sonen går igenom pappans bokföring och hittar en rad märkligheter som till slut leder honom till ett dammigt rum ovanpå en indisk restaurang.
Sonen går runt i det hemliga rummet och fingrar på kortleken som pappan lagt patiens med, grammofonskivorna han spelat, böckerna han läst.
Antagligen ska scenen vara skrämmande - insikten om att man aldrig riktigt känner en annan människa.
Men för dig har scenen alltid handlat om något annat.
Den där känslan som Tranströmer beskrev som en glänta i skogen som bara kan hittas av den som gått vilse, men som för dig oftast uppstått i flygplatsernas vänthallar eller främmande storstädernas kafékedjor.
En längtan, en dröm som parodierats sönder i otaliga reklamer genom åren: att få vara sig själv för en stund.
Den som ofta förminskas till ett filmiskt grepp, kallat ”private moment”, där publiken får följa huvudpersonen till dennes hemliga plats, inte sällan ett tak.
En plats där bruset tystnar, där man hör sig själv igen.
Där ingen kan nå dig, där ingen vet ditt namn. Bortom mobilmaster och kreditkort. Bortom skypemöten och krav.
Och därför blir du så lycklig när du läser den där rubriken om prinsessan Sofias hemliga lägenhet.
Du lyckas till och med förtränga att den artikel du sedan klickar dig in på visar sig handla om något helt annat.
För om det är någon du unnar ett hemligt rum ovanpå en indisk restaurang så är det en ingift prinsessa från Älvdalen.