Grekland kommer inte gå bankrutt

I alla fall inte just nu

Grekland kommer inte att gå bankrutt ännu, tror Lena Mellin.

Den värsta krisen tycks vara på väg att lösas.

Grekland kommer av allt att döma varken gå bankrutt eller tvingas lämna euron.

I alla fall inte just nu.

Mötena i Bryssel avlöste varandra under måndagen. Först träffades euroländernas finansministrar och kom ut utan att ha kommit överens om någonting.

På kvällen möttes de 19 euroländernas premiärministrar. De möts igen på torsdag och fredag men då deltar även Stefan Löfven och andra från länder utan euro som valuta.

Utfallet av mötesintensiteten i den fula Justus Lipsius-byggnaden är inte helt solklart. Men det förefaller som den värsta krisen är över.

Om inget oförutsett händer, men det kan det mycket väl göra, kommer Grekland inte att gå i bankrutt på tisdag nästa vecka. De kommer heller inte att lämna EU:s valutaunion.

Skälet är följande. Grekland, dess vältalige premiärminister Alexis Tsipras och dess mc-åkande finansminister Yannis Varoufakis har äntligen förstått att det är allvar. Den här gången har det gått in att EU och Internationella valutafonden, IMF inte kommer att gå med på ytterligare förlängningar.

Tidigare har de anklagat först USA och sedan Tyskland för att ligga bakom den grekiska krisen. Så sent som för ett par veckor sedan talade Varoufakisk om att den grekiska regeringen var terroriserad.

Insikten om att krisen är hemmalagad och framför allt beror på att Grekland med berått mod friserade siffrorna för att få gå över till euron har varit överraskande låg. För att inte säga obefintlig.

Nu är läget som följer. Den 5 juni skulle Grekland ha betalat IMF för ett lån. Men i stället flyttade de fram betalningen för tre lån på sammanlagt 15 miljarder kronor till den sista juni.

Utan den avbetalningen får Grekland inte tillgång till de sista pengar som EU och IMF lovat stötta Grekland med, drygt 70 miljarder kronor. Totalt uppgår stödlånen, som betalats ut sedan 2010, till 240 miljarder euro eller 2 215 miljarder svenska kronor.

Men EU, och i viss mån IMF, kräver också reformer för att betala ut de sista pengarna till Grekland. Reformer som gör att landet fungerar bättre.

Men EU:s krav på stramhet måste balanseras, annars tappar den grekiska regeringen med Tsipras i spetsen ansiktet, eller ännu värre, jobbet. Han lovade nämligen grekerna en expansiv politik och det var därför han vann valet i januari.

Nåväl. En islossning i det mycket, mycket kärva läget kom i söndags då Grekland för första gången visade att de var beredda att ansvar. De skickade ett förslag på plan, som i och för sig ersattes av en annan måndag förmiddag, men i alla fall.

Enligt ekonomiministern handlar det bland annat om att sänka skatten på pensioner och löner och i stället öka beskattning av välbärgade och företag. Bland annat ska momsen på hotell dubbleras till 13 procent.

Just nu sitter räknenissarna i EU och IMF och går igenom det grekiska förslaget. Ett nytt möte mellan euroländernas finansministrar kommer att äga rum på onsdag eller torsdag.

Fram till dess kan vi hoppas på att det går vägen och att Grekland inte går i bankrutt och får gå tillbaka till sin gamla valuta drachma. Men osvuret är bäst.

Fotnot: Och vad tror svenska börsen? Den tror på en lösning och gick upp med över 2,5 procent under måndagen. Det är årsbästa.

Nyckelspelarna i det grekiska dramat

Alexis Tsipras

Premiärminister i Grekland och ordförande i vänsterpartiet Syriza.

Angela Merkel

Tysk förbundskansler som vill att Grekland ska behålla euron som valuta.

Jeroen Dijsselbloem

Holländsk finansminister som också är ordförande i eurorådet.

Jean-Claude Juncker

Ordförande i EU-kommissionen som också vill att Grekland behåller euron som valuta.

EU:s ordförande Jean-Claude Juncker

Mario Draghi

Chef för euroländernas gemensamma centralbank, European Central Bank, ECB.

Christine Lagarde

Fransyskan som är chef för Internationella valutafonden, IMF.

Christine Lagarde, chef för Internationella valutafonden, är en av dem som skrivit på uppropet.

Följ ämnen i artikeln