Kriget mot kvinnorna skördar flest offer

Den unga kvinnan som blev våldtagen av en grupp män på en skolbuss i New Delhi har väckt en våg av protester över hela världen.

Och det finns skäl för det.

FN beskriver våldet mot kvinnor och barn som en global pandemi som sprider sig över världen.

Enligt Unicef har var tredje kvinna i världen någon gång varit utsatt för våld. Var femte har blivit våld­tagen eller utsatt för ett våldtäkts­försök. Och det här tysta, nästan organiska våldet mot kvinnor och flickor har skördat fler offer än alla väpnade konflikter under 1900-talet. Och då är de två världs­krigen inräknade.

Och våldet hittar finurliga vägar:

Ett axplock: 100 miljoner kvinnor i världen har ”försvunnit” genom aborter. 500 000 kvinnor och tonårsflickor dör varje år i graviditeter som de ofta inte bett om. Och då handlar det om våldtäkter eller tvångs­äktenskap, där kvinnor inte får använda preventiv­medel. I ett globalt perspektiv är graviditeter den största risken för tonåringar och kvinnor i fertil ålder. I Afghanistan dör en av åtta gravida kvinnor.

Miljontals kvinnor dör i hiv/aids. Och i krig och väpnade konflikter ökar våldet mot kvinnor.
 

Och till detta kommer ”vardagsvåldet”, då hemma blir en skräckkammare. Och här brukar man tala om ”kultur”, ”tradition” och olika ”vär­deringar”, men framför allt handlar det om, vad man ”tillåts” att göra. Vad man kan tillåta sig att göra, utan att behöva riskera så mycket.

Ja, i de flesta fall handlar det om män. Enligt WHO:s beräkningar är män för­övare i 90–95 procent av fallen, när det handlar om våld mot kvinnor och barn.

I Sverige ser det ut så här:

Under en 30-årsperiod har anmälan om sexualbrott fördubblats fem gånger. I en tredjedel av de anmälda våldtäkterna är offren under 15 år.

Enligt BRÅ anmäls endast 23 procent av sexualbrotten till polisen.

Av de våldtäkter som anmäls går ca 8 procent till åtal.

Under 2011 har kvinnojourernas hjälp till kvinnor och barn ökat med 57 procent.

Men våld mot kvinnor och barn är inte en naturlag. Män som våldtar, hotar och slår, gör det därför att de kan det. Våldet kan minskas om det finns kunskap, politisk vilja och resurser.

Det går att sätta ner foten, att ändra på utvecklingen.

I alla fall i ett land som vårt.

Följ ämnen i artikeln