Sluta bry er om vi har gener från neandertalarna – ät rätt i stället
Neandertalarna försvann för ungefär 50 000 år sedan.
Men än i dag orsakar de starka känslor.
I förra spalten skrev jag att tre procent av svenskarna bär på neandertalgener.
Det ramlade omedelbart in upprörda mejl från folk som menade att jag inte hade fattat ett dyft.
I själva verket, skrev de, var det så att alla människor utanför Afrika – varifrån den moderna människan utvandrade – bar på neandertalgener. De afrikanska utvandrarna kopulerade ju med neandertalare på vägen, och arvet har sedan dess burits vidare. Några tre procent skulle det alltså inte vara tal om, snarare 100 procent.
Eftersom jag ordagrant citerat ur en artikel av Dagens Nyheters vetenskapsskribent Karin Bojs ringde jag upp henne. Hon hade fått samma slags mejl.
– Visst, sa Bojs, alla människor utanför Afrika bär på spår, eller bitar av, neandertalarnas dna. Det stod klart för ett par år sedan.
Det nya är att Peter Parham vid Stanford University hittat specifika, hela gener, som härstammar från neandertalarna. Och ungefär tre procent av svenskarna bär på dessa specifika gener, som har med immunförsvaret att göra.
Det jag citerat var alltså korrekt, och i enlighet med de senast publicerade vetenskapliga rönen på området.
Att den här typen av nyheter väcker ont blod på högerextrema skvallersajter är knappast förvånande.
Där hävdas till exempel att ett folk mår bättre om det är genetiskt homogent, och att svenskhet sitter i generna och inte i etniciteten. Samma källa framhäver fördelarna med att sysslingar alstrar barn.
Andra rastänkare hävdar att referaten av de nya rönen är illvilliga angrepp på neandertalarna blott för att dessa utvecklades i Europa (ett besynnerligt resonemang också med tanke på att detta geografiska begrepp inte fick spridning förrän på 1300-talet).
Ytterligare nassefilosofer menar att jag ”erkänt” och blivit rasist för att jag vidareförmedlat nyheten om mammutjägarnas dna.
Det finns gott om stollar som försöker dra politiska växlar på vetenskapliga rön. Också på vänsterkanten och bland de ordinarie mittpartierna. Man bör dock hålla i hatten. Det kommer nya rön hela tiden, som emellanåt sätter de gamla i ny dager.
Frågan alla ställer sig är förstås om de tillhör de tre procenten: hur neandertal är du egentligen? Själv bryr jag mig inte det ringaste. Visst spelar arvsanlagen en stor roll i våra liv. Men det vi dagligen stoppar i oss – käket, kröken, stressen och röken – betyder troligen avsevärt mer för hälsan än enstaka neandertalgener.