Rektorn borde få sparken
Så kan skolans ägare visa att de är emot glädjebetyg
Rektorn på Cybergymnasiet borde få sparken.
Hennes lama svar på frågor om skolans omfattande glädjebetyg är upprörande.
Lättförtjänta skattepengar lockar människor med rymliga samveten i alla sektorer.
Aftonbladets granskning av betygssättningen vid Cybergymnasiet i Stockholm, som ingår i storkoncernen Academedia, är rena rama skräckläsningen. För skol-Sverige, för föräldrar, för elever.
För att locka elever till skolan justeras betygen upp med metoder som minst sagt kan ifrågasättas.
En timvikarie, som är svår att få tag på, ändrar betyg i betygskatalogerna trots att hon inte har rätt att sätta betyg. Lyckligtvis signerar hon dem inte. Trots det tycks betygen gälla eftersom ingen tycks bry sig om den luckan.
En lärare upptäcker att han satt betyg för elever och klasser som han inte ens sett. Betyg sätts mitt i sommaren, av skolledningen och betyg justeras upp från icke godkända F till godkänt trots att eleven inte deltagit i undervisningen i ämnet.
Katalogen över upprörande fusk kan göras mycket lång. Avsikten med operationerna är att få skolan att framstå som mer framgångsrik i sin undervisning än den är och därmed locka fler elever. Höga betyg är skolans bästa reklam, här är ju uppenbarligen ett ställe där eleverna lär sig vad de ska och kanske lite till.
Skumma figurer med rymliga samveten och rena brottslingar finns i alla sektorer där det finns lättförtjänta pengar. Så även inom den skattefinansierade sektorn.
Den så kallade välfärdsbrottsligheten är numera en egen kategori i debatten och handlar om allt från att låtsas vara handikappad för att en släkting ska kunna försörja sig som LSS-assistent till glädjebetyg i skolan. Det senare kanske inte är ett brott utan snarare ett bedrägligt beteende men i alla fall. Det handlar om att lägga rabarber på skattepengar utan att göra rätt för dem.
Enligt Tidöavtalet, avtalet mellan regeringens tre partier och Sverigedemokraterna, ska friskolornas vinster begränsas:
”Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en friskola måste ha en ekonomisk styrka. För att uppnå detta ska utredning tillsättas. ”
Det kanske räcker för att komma till rätta med avarterna. Vad vet jag utom att uppfinningsrikedomen på det här området är påfallande.
Cyberskolan har funnits i 22 år. Academedia tog över ägarskapet 2020.
Skolans rektor Annika Hanberger menar att många av de ändrade betygen handlar om prövningar – ett sätt för den elev som fått F, icke godkänt, att försöka få ett högre betyg. När obehöriga, som skolbibliotekarien, satt betyg har det däremot begåtts fel, enligt Hanberger.
Efter en utredning 2021 slog Academedia bland annat fast att rektorsbetygen på Cyberskolan omedelbart måste upphöra. Det är då skolledningen betygssätter och inte läraren.
De enda som tjänar på glädjebetyg är skolföretagen. Lärare är ett bristyrke och kan lätt gå vidare till en annan skola om de är missnöjda. Eleverna får inte tillräcklig kunskap för att ta sig vidare i utbildningstrappan.
Cyberskolans rektor borde få sparken. Omplaceras till ett annat jobb. På det sättet skulle skolans ägare göra troligt att de inte accepterar lama och tama ursäkter för glädjebetyg. Eller uteblivet agerande mot dem.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.