Skolmassakrer ändrar debatten – men inte med Trump som president

Om det är något som kan förändra diskussionen om USA:s vapenlagar är det en skolmassaker.

Men inte nu.

Inte med Donald Trump som president – det visade han tydligt under sitt tal till nationen i går.

Massakern på Marjory Stoneman Douglas High School i Florida är den dödligaste sedan 26 personer, framförallt små barn, dödades på Sandy Hook-skolan i Connecticut 2012.

18 skolskjutningar har ägt rum i USA på årets första 45 dagar.

Mer än dubbelt så många samma period under 2017.

I snitt har en skolskjutning i veckan ägt rum sedan 2013, enligt antivapenorganisationen Everytown for Gun safety.

Vi vet det sedan tidigare: Inget rubbar USA:s älskade andra författningstillägg, inskrivet sedan 1700-talet, om rätten att bära vapen. Argumentet är att det är bättre att kunna besvara gärningsmannens eld än att stå försvarslös.

Men om det är någon fråga som åtminstone kan väcka liv i debatten så är det en skolmassaker.

Det låter cyniskt, men så är det.

Berörda elever, föräldrar och lärare vädjade – vissa av dem med kraft – i går till politiker på alla nivåer att skärpa reglerna för vapeninnehav.

Delstaten Connecticut röstade igenom USA:s hårdaste vapenlagar efter Sandy Hook-massakern.

Dåvarande president Obama försökte ett 20-tal gånger efter massakern att pressa kongressen att skärpa vapenlagarna - men bestämde sig 2016 för att runda lagstiftaren genom de dekret en president kan ta beslut om själv och införliva ett par uppstramningar. Bland annat riktade han in sig på bakgrundskontroller för köpare och licenskrav för vapenförsäljare.

Presidentkandidaten Hillary Clinton tog upp vapenlagarna under presidentvalet 2016 - och höll hyllningstal till Erica Smegielsky, dottern till avlidna Sandy Hook-rektorn Dawn Hochsprung, som lobbar för striktare vapenlagar.

Nu heter USA:s nuvarande president Donald Trump och han har aktivt demonterat de skärpta reglerna som Obama införde.

Trump står mycket nära vapenlobbygruppen NRA och har tagit emot hundratals miljoner kronor under sin valkampanj.

Han lär inte fundera över några uppstramningar efter Floridamassakern. I gårdagens tal till nationen nämnde han inte vapenlagarna med ett enda ord. Trump talade istället om mental ohälsa - utan att nämna att det är just restriktioner för den kategorin vapenköpare som han lättat på.

Men på delstatsnivå händer det saker.

Efter landets hittills mest dödliga masskjutning i Las Vegas förra året uppgav NRA att man var öppen för att restriktionerna för försäljningen av så kallade ”bump stocks”, det tillbehör som gör ett gevär i princip helautomatiskt, sågs över.

När USA:s kongress flyttade över frågan till myndigheten för alkohol, tobak, skjutvapen och explosiva ämnen (ATF) och lät den bli en långbänk tog delstater som Massachussetts saken i egna händer och förbjöd bump stocks på lokal nivå i stället.

Efter Massachussetts har Kalifornien och New Jersey följt efter, och fler delstater sägs förbereda lagändringar. I staden Columbia i South Carolina och Denver i Colorado har motsvarigheten till städernas kommunledningar tagit beslut om att förbjuda tillbehöret.

Nu fylls återigen USA:s, och världens, medier av fruktansvärda rapporter om döda och skadade skolelever.

Och politikerna i Florida har fått en ny debatt att tänka på.