Harpsunds- cykeln är nog oskyldig till nyckelbens- brottet

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Nu blir det lite skvaller. Harpsund är en fin liten sörmländsk idyll. Ett härligt ställe där vår statsminister kan koppla av. Eller få folk som bråkar att komma överens. Harpsundsanda, kallas det.

På Harpsund har många viktiga saker skett. Stora män från andra länder har suttit i en båt tillsammans med statsministern, till exempel. En liten roddbåt i trä.

Harpsundsekan kallas båten.

Att sitta i den där roddbåten är folkligt så det förslår. Stora män i små båtar utan motor visar ödmjukhet. Och Harpsundsekan kan leda till Harpsundsanda.

Tänk er att det är någon konflikt och så ror du ut med statsministern i ekan och så plötsligt vilar han på årorna. Sommarkvällen är mild och stranden Sörmlandsgrön. Statsministern ser dig i ögonen och säger: Vi sitter alla i samma båt.

Sånt kan inte misslyckas. Även om man läst Vilhelm Moberg och vet vad det betyder när politiker säger att vi sitter i samma båt: det är du som ska ro.

Sedan någon vecka tillbaka finns Harpsundscykeln också. Den är inte, trots Harpsundsandan, en tandemcykel. Den är någon sorts terrängcykel. Statsministern tog ut den i skogen, körde på ett träd och bröt nyckelbenet.

Sägs det.

Jag skrev om det där i förra veckan. Uppriktigt sagt gjorde det mig lite orolig. Att ha en statsminister som tycker att det är naturligt att cykla i slånbärssnår.

Den här veckan är jag lugnare. Det beror på skvallret. Det finns grannar i Harpsund. Flera olika. Grannar ser saker. Det finns en bastu också. Nere vid sjön. Och en brygga.

Harpsundsbastun vid Harpsundsbryggan.

Att det har hänt viktiga saker i Harpsundsbastun förstår man. Enskilt och naket. Mer Harpsundsanda går det inte att få. Men vi får ingenting veta.

Utom det grannarna lägger märke till.

Ska man tro skvallret på bygden är det Harpsundsbastun och Harpsundsbryggan, inte Harpsundscykeln, som knäcker nyckelben. Det var lite festligt och statsministern satt där och svettades. Berättade fräckisar och drack bärs, kanske. Så var det dags för dopp och...oooops...

Ja, ni vet hur det kan gå. Någon Pär Nuder eller så glömmer en tvål på bryggan. Eller så är den bara lite blöt. Statsministern slår på Harpsundsrumpan.

Det kan hända vem som helst. Till skillnad från en cykelolycka i skogen. Även om en cykelolycka i skogen inte tvingar folk att föreställa sig statsministern naken.

Så inte för att jag vet säkert att det stämmer. Skvaller är skvaller. Men jag tror hellre på Harpsundsbastun än på Harpsundscykeln.

Och nog måste man kunna lita på sörmlänningar. Sörmlänningar som inte är politiker, alltså.

Johan Hakelius