Etiska fonder och vapen imponerar inte

Tanken med de svenska storbankernas etiska fonder är att ta ansvar och försöka bidra till en bättre värld.

Att dessa fonder innehåller investeringar i kontroversiella vapenföretag imponerar inte.  

"Fair finance guide" är en internationell granskning av hur ansvarsfullt och hållbart bankerna investerar. En granskning som utförs av ett nätverk bestående av 30 ideella organisationer i nio länder.

I dag presenteras på DN debatt det dystra resultatet av en granskning av de sju största bankerna i Sverige.

Bo Forsberg, generalsekretare för biståndsorganisationen Diakonia, en av organisationerna som ingår i nätverket, och Jakob Köning, projektledare för "Fair finance guide", skriver att bankerna genom sina sparfonder investerar i 15 företag som exporterar vapen och krigsmateriel till länder som anses vara särskilt kontroversiella.

Det vill säga till länder som styrs av mer eller mindre skurkaktiga regimer, länder med bristande politiska rättigheter och medborgerliga friheter, länder i väpnade konflikter och länder som trots betydande fattigdom använder en anmärkningsvärt stor del av statsbudgeten till militära utgifter.

Vi talar om en typ av export som strider mot grundläggande principer i internationella konventioner som har tillkommit för att förhindra att vapen hamnar i fel händer.

Och det är inga småsummor som de svenska bankerna har plöjt ner i denna ljusskygga verksamhet. 4,7 miljarder kronor, avslöjar rapporten.

Det är över en miljard mer än vad regeringen har avsatt för regionala och lokala initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser i den senaste budgeten, för att ta en jämförelse.

Av dessa miljarder står Swedbank för drygt hälften av summan, medan Handelsbanken och Danske bank investerat i flest företag.

Just Danske Bank och Handelsbanken har, tillsammans med Nordea, plöjt ner över 100 miljoner i vapenjättarna Boeing och Raytheon som nyligen exporterat bomber till Saudiarabien som används i den smutsiga konflikten i Jemen.

Samtliga sju banker investerar i företag som säljer vapen till Saudiarabien. 2014 års starka reaktioner på Saudiaffären tycks inte besvära räknenissarna.

Bland andra mindre smickrande satsningar märks att fem av bankerna i sina portföljer har företag vars dotterbolag tidigare exporterade missiler till Khaddafi.

Mest anmärkningsvärt är att undersökningen hos Danske bank, Handelsbanken och SEB hittat ett företag som exporterar krigsmateriel till Saudiarabien i de så kallade etiska fonderna.

Dessa etiska fonder är till för kunder som inte vill få se sina besparingar växa av företag som skitar ner miljön, säljer klusterbomber eller slarvar med hållbarhet. Bankernas svansföring är i detta sammanhang hög.

Fast möjligen finns det ingen anledning att förvånas. Finansjättarna har nämligen ett neurotiskt förhållande till dessa fonder.

För några år sedan bytte till exempel Handelsbanken namn på dem: Från etiska fonder till mer luddiga begrepp som "Ansvarsfulla investeringar" och "Fonder med särskilt hållbarhetsfokus".

Motivet var att begrepp som etik är så värdeladdade. Det som är oacceptabelt för den ena kan vara helt okej för den andra. Etik är någonting ofta individuellt.

Så kan man ju se på saken. Men det går ju också att ha strategin att inte ha med vapen eller kol eller porr att göra och om galoscherna inte passar så går det alldeles utmärkt att spara i någon annan fond.

Bankerna har ett ansvar för att styra världen i rätt riktning. Ibland tar de detta ansvar. Som under klimattoppmötet i Paris, där ledande finansaktörer tryckte på för att åstadkomma ett så starkt avtal som möjligt.

Men ibland brister det. Även i Sverige. Det är illa, men inte omöjligt att korrigera.

Varför inte börja med ett studiebesök i Nederländerna? Där har bankerna ställt sig bakom ett antal centrala principer rörande kontroversiell vapenexport. De lyckas ändå tjäna pengar.