Forskning: Autistiska drag hos anorexisjuka

Medicin. Unga kvinnor som drabbats av anorexi visar autistiska drag och autistiskt ätbeteende, även efter det att de kommit över sina ätstörningar, visar en doktorsavhandling.

Att personer med autism har ett avvikande förhållande till mat är känt sedan tidigare. Nu kan forskare visa att autistiskt ätbeteende också finns vid anorexi.

I en del av sin forskning har Louise Karjalainen, forskare inom neuropsykiatri vid Gillbergcentrum i Göteborg, följt en grupp på drygt 30 unga kvinnor (15-25 år) med anorexi. Då kunde hon se att även ett år efter att kvinnorna börjat tillfriskna hade de kvar tankemönster och beteenden kring mat som brukar återfinnas hos personer med autism.

Låser sig

– De känner en ovilja att äta tillsammans med andra, matlukt kan kännas outhärdlig och om en bordsgranne smackar kan det upplevas förfärligt jobbig. Långt efter det akuta skedet av anorexi kan den här typen av signaler få unga kvinnor att låsa sig, säger Louise Karjalainen.

Så även om kroppen och hjärnan fått näring och återhämtat sig efter anorexin så verkar de specifikt autistiska beteendena kvarstå.

Förändringar i hjärnan

Forskningen bekräftar också att anorexi påverkar hjärnan. Undersökningar med magnetkamera på en annan grupp av unga kvinnor visar att de som lider av anorexi har samma förändringar på hjärnan som unga kvinnor med autism har.

– Vi har sett att flickor med pågående anorexi har liknande förändringar som unga kvinnor med autism har i sådana områden i hjärnan som bearbetar sociala signaler, säger Louise Karjalainen.

– Om det är dessa förändringar i hjärnan som dröjer kvar och orsakar problemen längre fram vet vi inte. Men vi är något på spåren, fortsätter hon.

När man jämför med pojkar med autism så har inte de samma förändringar på hjärnan som unga kvinnor.

– Vad det betyder vet vi ännu inte. Det var lite oväntat, säger Louise Karjalainen.

Blir långtidssjuka

Hon hoppas nu att forskningen ska kunna omsättas i vården av unga kvinnor som drabbats av anorexi.

– Många som får anorexi blir helt bra. Men det finns en grupp som blir långtidssjuka och fastnar. Man skulle vilja hjälpa också dem.

Och resultatet från forskningen kan peka ut en riktning.

– Är det så att man förstår att anorexipatienter också har autistiska drag eller tankemönster kvar efter en tid i behandling kanske vi måste använda autismpedagogik i behandlingen, så att vi, när de passerat det akuta skedet, också börjar jobbar mer med sociala aspekter av ätande.

TT