Regeringen backar om bankskatten

Ekonomi. Regeringen och Vänsterpartiet avvaktar med det kritiserade förslaget om en svensk bankskatt. I stället vill man höja bankernas avgift till resolutionsreserven.

Det är i en debattartikel i Dagens Nyheter som finansminister Magdalena Andersson (S), finansmarknadsminister Per Bolund (Mp) och Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ulla Andersson meddelar att framtiden för den omdiskuterade bankskatten blir fortsatt osäker.

Trion menar att det förslag om bankskatt som arbetats fram skulle kunna få negativa konsekvenser för de ömsesidiga livbolagen och mindre teknikbolag.

"När ett förslag på en renodlad bankskatt som är förenlig med EU-rätten är färdigberett kommer vi att gå vidare med det", skriver de.

Intresseorganisationen Svenska bankföreningen välkomnar beskedet men oroas av den framtida utredningen.

– Det är bra att regeringen och Vänsterpartiet backar från finansskatten. Det är ett illa konstruerat förslag, som underminerar möjligheterna att behålla jobben och förutsättningarna för lokal och personlig service. Sen kan man konstatera att man redan har infört en bankskatt sedan årsskiftet. Den inbringar redan i år 1,7 miljarder, men trots det så väljer man att gå vidare och utreda ännu en bankskatt. Det finns inga argument för en sådan skatt, jobbet är redan gjort, säger Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, och syftar på avdragsförbudet för ränta på efterställda lån.

Tre miljarder mer

Regeringen vill i stället få storbankerna att betala genom en höjning av den avgift som bankerna betalar till den statliga resolutionsreserven. Höjningen görs med tre miljarder kronor 2018 och förväntas bli sex miljarder året därpå.

"Genom detta beslut får Sverige ett av världens mest ambitiösa krishanteringssystem.", skriver man.

I debattartikeln motiveras de planerade åtgärderna med att storbankerna under 2016 gjorde vinster på över 80 miljarder efter skatt, och det därför är rimligt att bankerna bidrar med mer till den allmänna välfärden.

Svenska Bankföreningen menar att frågan om bankernas övervinster är en myt.

– Det förekommer inga övervinster hos bankerna, de är något lägre än resten av näringslivet när man jämför med de 40 största företagen, säger Hans Lindberg.

Presskonferens på lördag

På lördag förmiddag håller Magdalena Andersson och Per Bolund en presskonferens för att utveckla regeringens resonemang.

– Det ska bli intressant. Utifrån det man skriver i dag så tycker jag inte man motiverar varför resolutionsavgiften bör höjas. Redan i utgångsläget är den sju miljarder kronor per år. Den är redan väsentligt högre än i andra EU-länder och överlag har det tillkommit en rad extra skatter och avgifter för banker de senaste åren. Totalt sett så är det tio miljarder kronor i extra avgifter redan nu, säger Hans Lindberg.

När regeringens utredning om beskattning av finanssektorn presenterades i oktober mötte den bred kritik från remissinstanserna. Skatteverket krävde förändringar och menade att 318 000 företag skulle påverkas. Svenskt Näringsliv varnade för att förslaget skulle leda till mycket mer regelkrångel för företagare.

– Det verkar som att regeringen övergett tanken på en bred finansskatt, nu inriktar man sig på bankerna. Det tycker jag är tveksamt ur många aspekter. Jag har svårt att tro att man kan konstruera en bankskatt som är konsistent med EU-rätten. En sådan är selektiv och bryter av mot resten av skattesystemet, säger Hans Lindberg.

TT