Regeringen backar om bankskatten

Politik. Regeringen och Vänsterpartiet avvaktar med det kritiserade förslaget om en svensk bankskatt. I stället vill man höja bankernas avgift till resolutionsreserven.

Det är i en debattartikel i Dagens Nyheter som finansminister Magdalena Andersson (S), finansmarknadsminister Per Bolund (Mp) och Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ulla Andersson meddelar att framtiden för den omdiskuterade bankskatten blir fortsatt osäker.

Trion menar att det förslag om bankskatt som arbetats fram skulle kunna få negativa konsekvenser för de ömsesidiga livbolagen och mindre teknikbolag.

"När ett förslag på en renodlad bankskatt som är förenlig med EU-rätten är färdigberett kommer vi att gå vidare med det", skriver man.

Tre miljarder mer

Regeringen vill i stället få storbankerna att betala genom en höjning av den avgift som bankerna betalar till den statliga resolutionsreserven. Höjningen görs med tre miljarder kronor 2018 och förväntas bli sex miljarder året därpå.

"Genom detta beslut får Sverige ett av världens mest ambitiösa krishanteringssystem.", skriver man.

I debattartikeln motiveras de planerade åtgärderna med att storbankerna under 2016 gjorde vinster på över 80 miljarder efter skatt, och det därför är rimligt att bankerna bidrar med mer till den allmänna välfärden. Men resonemanget motsägs av Svenska Bankföreningen i en debattartikel i Svenska Dagbladet Näringsliv.

Övervinster "en myt"

Organisationens vd Hans Lindberg och chefsekonom Jonas Hansing menar att bankerna är mindre lönsamma än andra stora svenska företag, och att frågan om bankernas övervinster är en myt. Bankföreningen anser också att bankerna gjort rätt för sig efter det stöd som man fick i samband med finanskrisen.

"När de olika stöd­åtgärderna summerats visar det sig att staten och skattebetalarna gått med plus med över 12 miljarder kronor. Avgifter från banker och andra intäkter till stabilitetsfonden överstiger vida de utgifter som staten haft", skriver man.

Regeringens utredning om beskattning av finanssektorn presenterades i oktober och mötte bred kritik från remissinstanserna. Skatteverket krävde förändringar och menade att 318 000 företag skulle påverkas. Svenskt Näringsliv varnade för att förslaget skulle leda till mycket mer regelkrångel och administration för företagare.

TT