Partier vill inte ha äran för lyftet

Politik. Satsningar på lärarnas kompetens pekas ut som en orsak till det förbättrade matteresultatet.

– Detta är en arbetsseger för lärarna och eleverna, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Varken regering eller opposition vill ta åt sig äran för att det tycks ha skett ett trendbrott för elevernas kunskaper i matte och naturvetenskap.

– De här resultaten ska ingen regering ta åt sig äran för, säger Fridolin.

Timss-mätningen i matte och naturvetenskap genomfördes våren 2015. Då hade regeringens skolsatsningar inte påbörjats. Däremot har den förra Alliansregeringens många skolreformer haft ett par år på sig att verka.

Mer fortbildning

Professor Jan Eric Gustafsson, ordförande i regeringens skolkommission uppger att fortbildning av lärare är den typ av åtgärder som snabbast ger utdelning. Till exempel infördes matematiklyftet 2012.

Björn Åstrand, chef för lärarutbildningen vid Karlstads universitet håller med.

– I grund och botten handlar allt om lärarkompetens och vilka förutsättningar lärare har för att utföra sitt uppdrag, säger han.

"En lång resa"

Det stora reformåret var 2011. Då kom en ny skolag, nya läroplaner och en gymnasiereform. Åstrand tror att effekten av sådana reformer dröjer.

– Om man ändrar i en skollag så är det en otroligt lång resa tills dess undervisning i klassrum förändras, säger han.

Jan Eric Gustafsson utesluter dock inte att den nya läroplanens fokus på kunskapskraven kan ha hunnit påverka.

Blir slagträ

De både skolexperterna tycker att det är meningslöst av politikerna att skylla på varandra eller ta åt sig äran för skolresultaten.

Åstrand påpekar att det inte bara handlar om regeringars skolpolitik, utan också vad kommuner och föräldrar gör. Han tror att de senaste årens debatt om de dåliga skolresultaten kan ha påverkat mätningarna.

– Att lyfta fram någon enskild reform, det tror jag är väldigt svårt att göra, säger Jan Eric Gustafsson.

Är inte nöjd

Även förre utbildningsministern Jan Björklund (L) anser att lyftet i Timms är lärarnas och elevernas förtjänst. Han är dock övertygad om att Alliansens alla reformer visar resultat de närmaste åren.

– Men vi får inte vara nöjda.

Bjöklund vill förstatliga skolan, göra grundskolan tioårig och införa fler lektionstimmar. Han anser att det även finns en politisk konflikt i synen på betyg och på ordning och reda i klassrummen.

Utbildningsminister Fridolin tycker att konflikten handlar om hur man ska få en jämlik skola där resultaten inte påverkas av var man bor eller vilka föräldrar man har. Här är satsningar på mer personal i skolan och en kommande läsa-räkna-skriva-garantin viktiga, enligt honom.

TT