Första globala klimatavtalet klubbat

Klimat. Världens miljöministrar firar efter att ha antagit det första riktigt globala klimatavtalet.

Inget av de 195 länderna blockerade beslutet på FN:s klimatmöte i Paris.

Jublet var högt och applåderna långa när beslutet fattades efter 13 dagar av långa förhandlingar. Några av dem som lett förhandlingarna fällde tårar på podiet och kramades.

Beslutet gick så snabbt och utan invändningar att mötets ordförande, Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius, glömde slå klubban i bordet. Det fick han göra när jublet lagt sig

– Det är en lite klubba men den kan göra stora saker, sade Fabius.

Det franska ordförandeskapets sätt att leda de långa och komplicerade förhandlingarna hyllades.

– Avtalet är balanserat och det bästa vi kan nå i detta historiska ögonblick, sade Sydafrikas miljöminister.

Sveriges miljöminister Åsa Romson skulle senare på kvällen hålla pressträff, men uppgav tidigare att avtalet kan bli en god grund för det framtida klimatarbete, förutsatt att det inte ändras på viktiga punkter.

Positiva reaktioner

Reaktionerna utanför förhandlingsrummen var mest positiva.

– Detta är ett historiskt ögonblick, för oss och för framtida generationer. Avtalet är en vändpunkt i kampen mot en ohejdad klimatförändring, säger den brittiske nationalekonomen Nicholas Stern.

Han var med och lyfte klimatfrågan till högsta politiska nivå 2006-2007.

– Avtalet ställer fossilbränsleindustrin på fel sida av historien, säger Kumi Naidoo på Greenpeace International.

Moralisk seger

I avtalet skärps målet för att begränsa jordens uppvärmning. Den ska hållas "klart under" två grader och man ska göra ansträngningar för att klara 1,5 grader. Men de frivilliga nationella klimatplaner som 185 länder lämnat in till FN klarar inte ens tvågradersmålet. Avtalet innehåller inte heller något globalt utsläppsminskningsmål med siffror och årtal.

Därför varnar miljö- och hjälporganisationer för att målet är ihåligt och endast en moralisk seger.

– Våra ledare måste nu se till att åtgärderna blir starkare över tid, säger Samantha Smith på Världsnaturfonden.

Krav på pengar

Förhandlingarna var svåra kring rika länders finansiering av klimatåtgärder i fattiga länder. De står fast vid löftet att överföra hundra miljarder dollar årligen från 2020 och lägger nu till att ett nytt finansieringsmål ska tas fram från 2025 med de hundra miljarderna som "golv". Det var viktigt för utvecklingsländerna.

– Vi är glada att få åka hem med denna text, säger talespersonen för den stora G77-gruppen med utvecklingsländer, ambassadör Nozipho Mxakato-Diseko, enligt AFP

USA och EU hoppades att stora ekonomier som Kina och Mexiko skulle vara med och betala, men det blir friviligt för dem om de vill bidra med pengar.

Parisavtalet blir det första riktigt globala klimatavtalet. I Kyotoprotokollet,har bara ett 40-tal utvecklade länder åtaganden., Men inte ens USA och Australien omfattas.

Parisavtalet handlar framför allt om att sätta upp spelregler för och driva på ländernas nationella klimatarbete Till exempel så ska de nationella klimatplanerna utvärderas och uppdateras vart femte år. Klimatlöftena i de planerna blir dock inte internationellt rättsligt bindande för länderna

TT:s utsända