”Dopningssnacket påverkar intresset”

Publicerad 2017-09-02

Finnkampen är en av friidrottsvärldens stora klassiker.

Men det är en 92-åring pressad av dopningsskandaler, svårflörtad svensk publik och ett svagt finskt motstånd.

Svenska förbundets generalsekreterare Stefan Olsson vill nu se gemensamma krafttag med finska förbundet, annars är framtiden bortom 100-årsjubileumet osäker.

– Sotdöden är det sämsta som finns, vi måste utvecklas – det finns inget annat, säger han.

Stefan Olsson står utanför entrén till ett hotell i centrala Stockholm. Där inne ska svenska och finska laget ha pressträff inför Finnkampen.

Ett av svensk friidrotts viktigaste skyltfönster och mest klassiska tävlingar på året. Generalsekreteraren är förväntansfull, men också lite bekymrad.

– Folk springer inte benen av sig direkt, säger han.

Han syftar på publiken som i skrivande stund köpt 14 000 biljetter till de två dagarna på Stockholms Stadion. Ungefär hälften så många som den kulturminnesmärkta klassikern tar in när det arrangeras friidrott.

”Dopningssnacket har påverkat intresset”

De svenska stjärnorna har pumpat ut reklam för biljetterna i sina sociala medie-kanaler men intresset lyfter inte trots en sommar med VM-medalj och otaliga svenska rekord.

Stefan Olsson

– Vi har fått kämpa hårt, de senaste årens dopningssnack har påverkat intresset hos folk. Nu börjar det vända men jag tror vi måste jobba hårdare och lite modernare när vi markandsför våra event, säger Stefan Olsson.

Khaddi Sagnia har segrar från de två senaste upplagorna och är ute efter en tredje. Hon är också oroad över publiktillströmningen till svensk friidrott.

– Jag hoppas verkligen vi får mer publik till Sverige. Varje gång i Finland är det sådan bra stämning, jag stod bara och log för mig själv förra året, säger hon.

”Måste till stora förändringar i förbundet”

Ja, i Finland är friidrottsverkligheten närmast den omvända.

Publiken fyller arenorna, vid förra årets Finnkampen i Tammerfors var det till exempel 16 000 åskådare på plats bara under första dagen. Men vid VM i London var Tero Pitkämäki ensam att nå en final och tittar man på den så kallade papperslandskampen ser både herr- och damlaget ut att få rejält med stryk i helgen (215,5–194,5 respektive 229–181 till Sverige).

– Vi är vid en vändpunkt, vi kämpar med en hel del saker just nu. Vi måste få till stora ändringar inom förbundet, säger VM-hopperskan i tresteg, Kristiina Mäkelä.

Susanna Kallur i Finnkampen förra året.

Stefan Olsson vill sätta sig ner i ett möte med samma förbund som Mäkelä kritiserar. Att planera för vartannat år med Finnkampen duger inte längre, anser han. Det gäller att kraftsamla tillsammans för att den 92-åriga tävlingen ska vara vid god hälsa när det är dags att fylla 100 år 2025.

– Ingen kan övertyga mig om något annat än att Finnkampen är ett flaggskepp 2025. Den ska banne mig få fira 100 år på ett hedervärt sätt, säger han.

Han trycker på att han inte tror att Finnkampen är död bortom 100-årsfirandet. Men samtidigt måste tävlingen lyfta innan dess för att framtiden ska vara ljus.

– Vi måste göra det här väldigt bra nu för att få ett avstamp inför nästa århundrade. Vi kan inte bara förvalta utan vi måste utveckla Finnkampen.