Fagerlund: Är den vita mannens framtid i fara?

Publicerad 2023-12-14

Kanske är jag ett hot mot fotbollens maskulina sida.


Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!


Hallå i stugorna!

Inte ens två veckor till julafton och orken börjar redan tryta. Jag känner mig lite som Newcastles Kieran Trippier såg ut förra veckan, matt i så väl tanken som i benen.

På så vis går det att förstå Joey Bartons tajming. För de som inte vet (eller har valt att förtränga) har han länge ansetts vara en av Englands mest urspårade fotbollsspelare och sedermera tränare. Misshandelsdomar, cigarettfimpning i en lagkamrats öga, sexistiska uttalanden... Otaliga gånger har han klivit över gränsen, trots detta har klubbar fortsatt att anställa honom.

Den senaste veckan bestämde sig Barton för att visa sin sanna natur fullt ut och samtidigt passa på att göra reklam för sin podcast.

Från första uttalandet att ”kvinnor inte borde kommentera herrfotboll” eskalerade det snabbt och landade i en sorts förkunnelse att den vita mannens existens är hotad (menade han i fotbollen? Samhället? Antagligen både och).

Barton blandar in sina söner, menar att det inte kommer finnas några jobb kvar för dem om de har framgångsrika spelarkarriärer eftersom de varken har rätt etnicitet eller kön (”de är brittiska män”).

Joey Barton i blåsväder igen.

Man får självfallet tycka att vissa fotbollsexperter är bättre än andra. Exempelvis lyssnar jag hundra gånger hellre på en av världens bästa genom tiderna, Thierry Henry, än på Joey Bartons egna utläggningar. Den som både har en gedigen spelarbakgrund på allra högsta nivå och förmågan att uttrycka sig besitter hela paketet, vilket i sig är en konst.

Men det är magstarka påståenden från någon som alltid har sluppit undan och förlåtits och anställts på nytt, förmodligen för att han just är en manlig vit fotbollsprofil. Ni kan googla de många skandaler som ingår i Bartons omfattande bagage, det är ingen trevlig läsning.

I slutändan tror jag att även Joey Barton är trött så här i december 2023. Kanske är han olidligt rädd för vad som väntar honom i framtiden, bortom identiteten som omskriven fotbollsspelare.

Tydligt är att många i hans kommentarsfält – mestadels män – delar rädslan och ilskan över att bli bortglömd och undantryckt, känslor som inte bör förminskas eller viftas undan. Det säger nämligen något om vår samtid, att alla vill sitta på piedestalen, samtidigt som en inbillad fiende lurar runt vartenda hörn.

Själv tar jag en hembakad lussebulle i handen (yes, ibland står jag faktiskt i köket!) och konstaterar att jag kanske trots allt är ett litet hot mot fotbollens maskulina sida.

Glad lucia, god jul och ett riktigt gott nytt åt till er alla.

/Frida

­­­

För någon månad sedan var jag och Nils Petter Nilsson i Midlands för att gå i Jude Bellinghams fotspår. Slutsatsen? Att detta underbarn på många sätt är helt perfekt.

­­­

Zlatan Ibrahimovic bli rådgivare till Milans ägargrupp Redbird i sportsliga och kommersiella frågor. Roligt för svensken att vara tillbaka i fotbollen och ”sin” klubb, även om det på förhand är svårt att veta exakt vad rollen innebär. Det tycker även Fabio Capello.

­­­

Jonas Eidevalls Arsenal tog en direkt avgörande seger mot Chelsea häromdagen, nödvändig för att hålla titeldrömmen vid liv. Women’s Super League ser med andra ord ut att bli en riktig rysare på upploppet.


Sportbrevet skrivs av Sportbladets profiler och skickas ut en gång varje vecka via mejl – helt gratis! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial. Det här är ett smakprov, för att inte missa nästa brev – signa upp dig HÄR!