Tabben och skadan – ren tragikomik
Stackars Antonio Chimenti, Juventus reservmålvakt som backade in bollen i mål av misstag och sedan bröt ett finger i ren ilska.
Målvaktens rysansvärda ensamhet inför straffsparken har väl de flesta någon gång reflekterat över. Det behövs verkligen både psykisk styrka och snabba reflexer för att klara av den enorma press som en målvakt upplever i avgörande matchögonblick.
Det gör honom till lagets mest utsatta och sårbara spelare. I hans agerande, är skillnaden mellan löjligt och sublimt hårfin. Han kan rädda en omöjlig boll och bli matchhjälte. Och han kan totalt missuppfatta situationen och göra bort sig totalt, utan en chans att gå obemärkt förbi. Alla ser hans fatala misstag om och om igen, i hänsynslös slow motion.
Det finns målvakter som inger ett lag en enormt stark känsla av trygghet, som Buffon i VM-laget 2006.
Det finns målvakter som får lagkamrater och tifosi att be en stilla bön varje gång en anfallare närmar sig målet, som Romas Doni.
Symbolen för hopplöshet
Det finns målvakter som av någon outgrundlig anledning föredrar att inta platsen som reserv i sin gamla klubb, framför att bli huvudrollsinnehavare i en annan, som Toldo. Det finns målvakter som tränar som besatta men en dag förlorar vittringen som en gammal jakthund, som Milans Dida.
Och så finns det målvakter som har sådan otur, att de blir själva symbolen för sin klubbs hopplösa situation. I den sista kategorin befinner sig just nu den arme Antonio Chimenti, alias Zucchina, på grund av sin hårlösa skalle.
Redan att vara reservmålvakt är inte direkt en höjdare. Någon gång men mera sällan händer det att ersättaren visar sig vara bättre än originalet. Men oftast är reservmålvakten just reserv och inget annat, en evig bänknötare med små chanser att visa vad han går för. Chimenti är dessutom tredjemålvakt, reserv till reserven. Helt i enlighet med Juventus eländiga säsong, har både Buffon och Manninger varit skadade.
Det var därför som Antonio Chimenti stod i mål på Stadio Marassi i Genua i söndags, när Antonio Cassano beslöt sig för att vakna ur sin långa mållöshet och drämma iväg en ”cassanata” från 30 meter med en sådan kraft, snabbhet och oförutsägbarhet att den snart 40-årige Chimenti inte hann tänka klart.
Att han heroiskt räddat tre andra livsfarliga målskott kommer ingen att minnas. Däremot riskerar hans tabbe mot Cassano att gå till historien.
Komiskt klumpig
Inte nog med att den var nästintill komiskt klumpig, utan också därför att den i värsta fall var spiken i kistan för Juventus. Klubben kommer inte en centimeter närmre i den obegripligt svåra klättringen mot det allt mer avlägsna målet, en plats i Champions League nästa säsong.
Den stackars Chimenti har varit med tillräckligt länge för att förstå vilken soppa han flyter omkring i. Han har släppt in åtta mål på tre matcher. När han kommer in i omklädningsrummet efter matchen, ensam, besviken och tröstad av ingen, slår han näven i bordet av ren ilska och så våldsamt att han bryter ett finger!
Otur à la Kalle Anka. Tragikomedi på högsta nivå.
Den som klantade till det
Detta innebär nu att Chimenti förmodligen går i pension i juni, utan att någon kommer ihåg det goda han gjort under sin karriär. Han blir den som klantade till det så att Juventus förlorade en avgörande match och han själv bröt ett finger helt i onödan.
Frågan är nu vem som ska försvara Juventus nervöst vacklande mål i matchen mot Napoli på San Paolo i morgon. Enligt uppgift är Manninger redo att ta över.
En hårresande uppgift inför 50 000 supermotiverade Napoli-fans, som har lovat vara där och ge allt för att stödja hemmalaget hela vägen fram till den efterlängtade och alls icke omöjliga platsen bland de fyra första i tabellen.
Juventus är det närmaste hindret.