Wennerholm: Vem ska göra målen...?
MOSKVA. Så var VM-premiären avklarad här i Moskva och det blev ungefär så krampaktigt som jag räknat med.
Jimmie Ericsson skickade i 1-0 redan efter 1.52 och jag hoppades på en svensk målfest.
Men sedan var det inte mycket som stämde, förrän Gustav Nyquist slog in segermålet i förlängningen.
Drygt tre perioder senare.
Pär Mårts har ju tagit Tre Kronor till två VM-finaler tidigare under sin tid som förbundskapten. I Slovakien 2011 och i Globen 2013.
Båda gångerna förlorade svenskarna öppningsmatchen i de turneringarna, 2011 mot Norge med 4-5 efter straffar och 2013 blev det 2-3 mot Schweiz.
Nu blev det visserligen seger till slut, men en tappad poäng.
Jag ser det som ett gott omen.
Pigga i början
Sverige öppnade annars den här matchen piggt och Jimmie Ericsson stänkte in 1-0 redan innan det hunnit gå två minuter, då han plötsligt hittade en lös puck och bara nöp till. Då hade jag aldrig trott att det också skulle bli det enda mål svenskarna gjorde under ordinarie tid.
Det började ju så bra.
Första fem minuterna snurrade svenskarna friskt i lettländarnas zon och jag satt och mest Gustav Nyquist som har de där spetskvaliteterna det här laget har så ont om.
Men när Robert Rosén åkte ut för en fasthållning 5.03 in i perioden, så fick lettländarna ny kraft av sitt numerära överläge.
Svenskarna ska tacka målvakten Jacob Markström att det fortfarande stod 1-0 när periodsignalen gick. Lettländarna hade några jättelägen att kvittera.
Andra perioden blev inte heller mycket att skriva hem om, mer än att vi fick se Pär Mårts planerade svenska power play-uppställningar. Det fungerade sådär. För att uttrycka det snällt.
Men samtidigt går det inte att sitta svära efter en öppningsmatch som såg ut som de flesta andra Sverige brukar göra i VM.
Har blivit skickligare
Det är alltid trögt i början och lag som Lettland, Norge och Danmark har blivit skickligare på att försvara sig.
Det drar aldrig i väg som det gjorde förr.
Pär Mårts jobb är inte att få det här laget att spela bländande i de första matcherna, utan att hitta en väg att sakta bli bättre och bättre under turneringens gång.
Alla vet att VM startar först i kvartsfinalen för en stornation som Sverige.
Då vill jag se det här laget och de här spelarna hitta varandra och spela den här VM-turneringens bästa hockey.
Nyckelmatchen blir den mot Tjeckien och att se till att svenskarna blir tvåa i gruppen (jag räknar med att ryssarna vinner) och i så fall få slippa åka till St Petersburg och spela kvartsfinal.
I så fall i en okänd arena och mot en kvartsfinalmotståndare som i så fall troligen heter Kanada eller Finland.
Två av den här turneringens mest guldtippade lag.
Det var precis det som hände i fjol, då Tre Kronor fick lämna Prag för kvartsfinalen mot Ryssland borta i Ostrava.
Det var när ändå till slut efter att svenskarna hämtat in 0-3 till 3-3, men till sist föll med 3-5.
Jag sitter fortfarande och undrar vem som ska göra målen i det här svenska laget. Naturliga målskyttar är en tydlig bristvara.
Det kändes ganska tomt på läktarna, speciellt med tanke på hur det såg ut under VM i Prag förra året.
Där var det fullt på nästan varje match och massor av svenska fans på läktarna.
Nu var det glest mellan de blågula tröjorna på läktarna.