Ingen vill ta itu med den galopperande rasismen
Juventus ligger risigt till inför stormatchen mot Inter på lördag. De rasistiska talkörerna mot Balotelli gör inte saken bättre. Men många, inklusive Mourinho, gör sitt bästa för att sopa skiten under mattan.
Juventus ligger och sprattlar djupt ner i dyngan. På sista tiden har det varit si och så med den så omtalade vinnarinstinkten.
Juventus förlorade mot Bordeaux i Champions League i förra veckan. Som salt i såret kom förlusten mot Cagliari i söndags. Säsongen är kantad av nederlag av smått historiska mått. Tänk på fiaskot mot Napoli hemma för några veckor sedan.
Osäker och oerfaren tränare
Juve är bräckligt som ett glasmenageri. Diego klagar över bristande lagspel. Amauri som har gjort ovanligt få mål den här säsongen, är inte nöjd med taktiken. Giovinco är en frenetisk liten snurra utan mål och mening, Iaquinta skadad och tillbaka först i januari, Cannavaro joggar håglöst längs skymningens boulevard.
På toppen av denna ruin försöker
Ciro Ferrara utöva en auktoritet han uppenbarligen saknar. Han är för övrigt en spegelbild av Leonardo i Milan. Ytterligare en osäker och oerfaren tränare med uppdraget att få rätsida på en stor klubb med slagsida.
”Det är inte rasism”
Problemen hopar sig och blir definitivt inte bättre av ”i juventinis” fruktansvärda och upprepade påhopp på Inters Mario Balotelli.
Om en talkör skriker ”en neger kan inte vara italienare”, är det otvetydigt rasism.
Men oj så många fotbollspersonligheter som är redo att låtsas som det regnar inför de värsta avarterna i deras egen värld.
– Det är talkörer, men det är inte rasism, säger Cannavaro med ett snett leende.
Det måste kännas fint för en spelare som Momo Sissoko, att höra ett sådant uttalande från en lagkamrat.
– Fenomenet måste naturligtvis fördömas, men först och främst handlar det om antipati, inte rasism, säger Italiens landslagstränare Marcello Lippi.
Fansen gillar inte Balotelli därför att han är arrogant och ojust på plan, enligt denna tolkning.
Alla tycker den är jättebra. Därmed slipper man ta itu med det verkliga problemet, den galopperande rasismen på fotbollsarenorna och utanför. Lega Nord som ingår i regeringen, har just föreslagit att invandrare ska få kortare A-kassa än alla andra. Men det är förstås inte heller rasism.
Det bubblar alltså ordentligt i grytan inför Juventus match mot Inter på lördag. I ett läge som detta, borde Inter sluta upp som en man kring Balotelli. I stället förpassas han till skamvrån och tillbringade matchen mot Fiorentina på läktaren. När italienska sportjournalister frågade varför, svarade Mourinho att Balotelli ”inte är Maradona”.
”Att tala om honom i dag, är att ’mancare di rispetto’ (inte respektera) laget som spelade och vann”.
Jag är kanske överkänslig, men uttrycket ”mancare di rispetto” har en alldeles särskild klang i Italien. Det är en sådan där färdig fras som bossar i maffian mördar för. När Mourinho kräver respekt för laget, är det underförstått att det är ok att hacka på Balotelli, eftersom han står längre ner i rangordningen.
Mourinho vill inte stå upp
Mourinho sade för övrigt nej till Morattis förslag att lämna planen om talkörerna mot Balotelli sätter igång igen på lördag.
Det är viktigt att stå upp för principer. Om man inte vill ha rasism inom fotbollen, inom idrotten, i samhället i stort, måste man agera tydligt.
Det vill inte Mourinho. Han gillar inte Balotelli. Det mesta tyder på att han tar tillfället i akt för att göra sig av med honom. Det ryktas att andra klubbar vill ha
Super-Mario som lån från och med januari.
Förmodligen spelar han inte på lördag mot Juve. Då blir det inga talkörer, Inter kan vinna i lugn och ro och Juventus behöver inte betala några böter. Ingen behöver ta ställning. Vilken lysande lösning.