Två primadonnor – men bara en vinnare
Förr eller senare måste det hända att Manchester United tog revansch på Milan på San Siro. Men italienarna väntar på returen utan att darra på manschetten.
3–2 lyder tisdagskvällen tunga bud, 3–2 till Manchester. Rättvist? Egentligen inte. Det beror mer på engelsmännens kalla nerver än ett i grunden överlägset spel. Men framförallt beror det på den storartade Rooney, som varmt leende och till synes utan ansträngning avgör när motståndaren minst anar det. Han lämnade San Siro med en ”doppietta” i bakfickan. Det är historiskt.
Kvällen hade med andra ord allt som krävs för ett stort skådespel. San Siro fullsatt för första gången på evigheter. Matchen av det slag som både spelare och åskådare ser fram emot i veckor, med skräckblandad förtjusning.
Värsta primadonnorna
Europeisk fotbolls värsta primadonnor möts på en arena där de fruktade engelsmännen av någon anledning aldrig hittills har lyckats. Från San Siro har de alltid gått mållösa, i dubbel bemärkelse.
Dessutom ett drama i dramat. David Beckham, som skrivit historia med the Red Devils, befinner sig på motståndarsidan, för första gången sedan uppbrottet 2003.
Sju långa år har gått, men Becks ser ändå ut som om han möter en gammal, icke glömd förälskelse. Han lovar att om han gör mål, ska han inte jubla.
Det börjar lovande för hemmalaget. Ronaldinho fångar upp en boll som Carrick försöker ändra riktning på och det är 1–0 efter tre minuter. Milan dominerar, vinner duellerna på mittfältet och attackerar oupphörligen.
Ronaldinho är överallt: anfaller, försvarar, målpassar. Han slickade sig provokativt om munnen innan matchen började. Det var just det här han ville.
Men Dinhos motsvarighet i ett desorienterad Manchester United är Scholes, som med ofrivillig akrobati gör ett överraskande stolpskott som förvandlas till mål och som Dida med bästa vilja i världen inte kan rädda. 36 minuter har gått.
Milan vacklar
1–1, det har lossnat för engelsmännen. Men ingenting tyder ännu på att Manchester är på väg att ta över. Milan brukar alltid ge sitt bästa i Champions League.
Men Leonardos startelva är lite vacklande, precis som han själv. Flera av de grå eminenserna fattas. Laget går ut starkt och aggressivt, med högt tempo.
Men när engelsmännen börjar pressa en bit in i andra halvlek, Fletcher vaknar till liv och Rooneys alla reflexer är påslagna, kroknar Milan. Inom loppet av tio minuter gör Rooney två nickmål med Valencia respektive Fletcher som hjälpredor. Tiago och Nesta ser tafatt på.
Nu är goda råd dyra och Milan demoraliserat, men matchen vänder ännu en gång när Leonardo tar ut Beckham och släpper in Seedorf. 3–2 och fem minuter återstår. Pippo Inzaghi, som just har fått ta över efter Huntelaar, hinner inte vända skutan rätt. Milan förlorar, med äran i behåll.
Den 10 mars är the retur på Old Trafford. Leonardo anser det fullt möjligt att Milan vinner med 2–0. Finns det liv, finns det hopp.