Tackar högre makter att han valde VM-spel

Wennerholm: Powerplay och Burakowsky gav seger

MOSKVA. Sverige vinner mot Schweiz och jag tackar högre makter för att Gustav Nyquist valde att komma hem och spela VM.

Han, Sveriges powerplay och två straffmål av André Burakovsky fixade till slut en krampaktig seger mot Schweiz.

Och VM lever ett tag till.

Ja, Sverige har fortfarande chansen att vinna gruppen trots att det sett ut som det gjort hittills.

Bara det känns som ett mirakel.

Men för att göra det krävs att Tjeckien förlorar mot Schweiz, samtidigt som Sverige slår hemmanationen Ryssland senare på kvällen.

Då krävs ett mirakel till.

Efter det Sverige visade upp mot Schweiz, talar absolut ingenting för att det här laget ska slå ryssarna.

Ryssarna som flyger fram som en Mig 34 just nu, senaste version av det klassiska jaktplanet. Ett lag som fått in världsstjärna efter världsstjärna i truppen.

Ställd mot dem känns Gustav Nyquist som ett av Sveriges enda offensiva hot och i ensam skyttetopp efter sitt sjunde mål då han gjorde det så viktiga 2-2.

Han är värd all respekt.

Sverige måste bli bättre

Han kan inte ensam bära det här laget, men nu har han fått sällskap av André Burakovsky som gjorde två iskalla straffmål. En fantastisk start.

Men det måste bli bättre.

Både de svenska spelarna och Pär Mårts har pratat om att göra 60 bra minuter i ett VM där de som mest orkat göra tjugo.

De har bjudit på perioder i matcherna som skvallrat om en högstanivå som skulle kunna räcka till en medalj. Men sedan har hela laget sjunkit ihop och förvandlats till ett lag i klass med forna tiders blåbär. Jag har sett lag som Norge, Danmark och Kazakstan trycka ner tillbaka ett vilset Tre Kronor i den här turneringen. Inte i en hel match, men stundtals och i långa perioder.

Nu undrade jag nästan om det var Ryssland som Sverige mötte efter en förstaperiod som Schweiz dominerade nästan fullständigt.

De vann skotten med 12-6 och tog också en välförtjänt ledning när Sven Andrighetto skickade in 1-0 bakom Jacob Markström efter 18.21.

Men det kunde lika gärna ha stått 2-0 då samma Sven missade öppet mål några minuter tidigare.

Det blev bättre i andra perioden, men mest tack vare att Sverige fick fem numerära överlägen mot schweizarnas två.

Var bättre i fullt manskap

I spel fem mot fem var Schweiz fortfarande bättre.

Men svenskarnas powerplay har varit en av få saker som fungerat hyggligt i detta VM och nu kom också kvitteringen när Johan Sundström kunde skyffla in en retur med en backhand 11.12 in i perioden.

Då väcktes hoppet.

Men så startade svenskarna tredje perioden med att ta tre korkade utvisningar i rad och på den andra small det igen.

Denis Hollenstein styrde in Eric Blums skott från blå efter 4.58 och Linus Omark satt i utvisningsbåset.

Jag ska inte säga att det var Omarks fel, för det såg jag aldrig, men Sverige hade i alla fall haft sex man på isen.

Jag vet inte hur många gånger fått utvisning för att ha haft för många spelare på isen i detta VM.

Men det är många.

Alldeles för många.

Som tur var svarade schweizarna med att dra på sig utvisningar andra halvan av slutperioden.

Och skyttekungen Gustav Nyquist kunde styra in kvitteringen efter 10.02, med en styrning från långt håll där Reto Berra inte hann ned och täcka vid sin högra stolpe.

Han kunde ha avgjort också med åtta minuter kvar då han fick fritt skottläge, men missade målet.

Nyanlända NHL-spelaren André Burakovsky såg pigg ut från start, men fick inte mycket speltid i andra perioden med alla poweplay och box play. Han kom bara upp i 1.59 (!) på en hel period.

Men Mårts gav honom chansen i straffläggningen, då Burra satte Sveriges första straff utan att blinka. Trots att han knappt sovit en blund.

Och så satte han den sista också. Hur säkert som helst. Jag tror han somnade ganska gott i natt.

Det var betydligt fler schweiziska än svenska fans på läktarna. Men några ko-bjällror tillåts inte på arenan i Moskva.

Det är jag glad för.

Huvudet vibrerade ett halvår efter VM i Globen 2013. De där ko-bjällrorna slår en sydafrikansk vuvuzela med hästlängder.