Kom igen Pierre, det finns en tusing att tjäna
Nämn bara en idrott som förändrats mer
Grattis touren!
Du fyller hundra etapper i dag.
I present får du en underlig förolämpning.
Efter en tredjedel av dagens lopp låg Calle Halfvarsson och Jens Burman i topp. I mål var de nia och elva.
Om duon trots allt stal några bonussekunder längs färden?
Jo såklart. Sammanlagt en.
Inledde med inställt
Ska jag bära mina positiva skidglasögon så var det passande med en svensk missräkning på Tour de skis hundraetappsjubileum. Hela klabbet började ju med en flopp.
I slutet av 2006 skulle den första skidturnén inledas i Nove Mesto, men blidvädret hade lämnat den tjeckiska skogen grön och hopplös. Förbundet hörde runt med snöigare orter, men ingen var beredd att ta över, så de planerade loppen över tre samt fyra komma fem kilometer ställdes in.
Tretton år senare är touren det största som sker i världscupen och har fått avknoppningar på andra orter. Den är underbar och älskad av alla.
Eller mja, utom av oss stockkonservativa nordbor då.
Bara svenska och norska reportrar
I en märklig intervju med sitt eget förbund pikar Fis-basen Pierre Mignerey de skandinaviska idrottarna.
– De stoppar näsan i vädret när de märker att Tour de ski-programmet är annorlunda mot vad de vant sig vid.
Du har säkert stött på Pierres namn i ett par av vinterns artiklar. Han är tävlingschef och den reportrar går till med frågor om regeltolkningar och bansträckningar. Eftersom det i princip bara är norska och svenska reportrar som bevakar världscupen så faller det sig naturligt att de klagomål som når honom är från våra landsmän.
Och han menar nog inget illa. Och självklart kan man kritisera oss för att piska upp ordbråk, för att behandla dopningsavstängda ryssar och norrmän annorlunda, för att haka upp oss på detaljer.
Men det går näppeligen att anklaga oss för ovilja till förändring.
Här finns pengar, Pierre!
Längdsporten har uppträtt i fler skrudar än Madonna. Grenar tillkommer och stryks, stakzoner och bonussekunder införs, sträckor förlängs och kortas, stavar mäts och vallor förbjuds. In med skejt och sprint. In med små gupp i sprintbanan (det skedde i Schweiz en gång, jag stod bredvid på uppvärmningen och såg ledare slå sig blodiga).
Till nästa vinter?
Inte vet jag, men du kanske måste valla med kexchoklad och åka baklänges i nerförsbackarna.
Jag ger gladeligen en tusenlapp till den förste som nämner en olympisk idrott som har förändrats mer de senaste decennierna. Ni får två etapper på er att grubbla, morgondagens sprint och den avslutade slalombacken (som är förändrad – till ingens glädje – så att den förste upp inte längre automatiskt vinner), sedan vill jag ha in svaren.
Okej? Kom igen Pierre och ni andra, här finns en dåre med näsan i vädret. Han har pengar att ge bort!