Wennerholm: Lugn, Sverige sparar det bästa till sist
BIRMINGHAM. Om inne-VM startade illa för svensk det, så blev det ännu värre andra VM-dagen.
Meraf Bahtas tunga fall blev själva symbolen för en blytung svensk kväll.
Men lugn, bara lugn.
Sverige har sparat det bästa till sist.
En blodig Meraf Bahtas tårar blev en sammanfattning på Sveriges två första dagar i inne-VM. Trots att tävlingsjuryn senare gav henne en friplats i finalen.
Jag kunde inte se att det var något direkt överfall eller något övertramp från amerikanskan Colleen Quigley när de krokade i varandra när fältet var på väg att ladda för slutspurten på 1500 meter.
Det kändes mer som ren otur.
Men svenskan föll som en fura och hade inte en chans att kvala till finalen. Men hon hade tur i oturen, då fallet gav henne en finalplats till slut.
Men det här har inte varit Sveriges mästerskap så hår långt och jag har inget större hopp att Meraf Bahta reser sig i finalen på 1500 meter.
Nej, det har inte varit några överraskningar, inga som lyft sig.
Allra minst höjdtjejerna Erika Kinsey och Sofie Skoog som båda stannade på den måttliga ingångshöjden 1,84 när tävlingarna inleddes på torsdagskvällen och ännu måttligare 1,93 räckte till både VM-silver och -brons.
Senare på kvällen fick Meraf Bahta håll på 3000 meter och slutade först på en tolfteplats av fjorton startande tjejer.
Nu blev fallet ännu tyngre när hon var ute efter revansch på 1500 meter.
Ett extra tungt fall där hon vandrade ut märkt av amerikanskan Quigleys spikskor.
Inget fiasko – trots allt
Innan dess hade Elin Westerlund åkt ut på 60 meter häck, Andreas Kramer försvunnit från finalen på 800 meter och strax efter Bahtas fall försvann även andra svenskan Linn Nilsson på 1500 meter.
Fiasko?
Absolut inte.
Det var väl ungefär som förväntat, även om jag hade större förväntningar på Meraf Bahta.
Kulfinalen med Fanny Roos fortsatte i samma stil med en trettondeplats för svenskan. Av femton startande. Hennes bästa stöt på 17.23 räckte inte långt.
Ändå kan det här mästerskapet sluta lyckligt för Sverige.
Det bästa är kvar.
Världstvåan Khaddi Sagnia i längdhopp och Armand Duplantis i stav som båda tävlar inne-VM:s sista dag på söndag.
De är de enda realistiska medaljhopp Sverige hade redan från början.
Nu kan även det sluta med tårar och besvikelse, men de båda är de enda svenskar i absolut världstopp i det här mästerskapet.
Svenska glädjeämnen
Khaddi Sagnia är världstvåa med sitt tangerade svenska rekord på 6.92 för mindre än en vecka sedan i det som blivit stormens öga i skotska Glasgow.
Armand Duplantis satte nytt svenskt rekord och nytt juniorvärldsrekord när han hoppade 5.88 i franska Clermond-Ferrand precis innan VM-starten.
Han blev visserligen bara femma i den tävlingen, men det var också världens femte högsta hopp i världen i år och det skiljde bara fem centimeter till segraren och amerikanen Sam Hendriks.
De båda svenska medaljhoppen tävlar först inne-VM:s sista dag på söndag och det är då det här mästerskapet startar för svensk del. Bättre sent än aldrig.
Så ha tålamod.
Det bästa är kvar till sist.