Tysta rasisterna – ge Balotelli en VM-plats

En plats i landslaget till Mario Balotelli.

Det vore det bästa sättet att tysta rasisterna på de italienska läktarna och göra en ansvarstagande spelare av balla Mario.

Inter leder ligan och Milan framstår alltmer tydligt som den starkaste konkurrenten. Men den stora frågan i Italien och il calcio just nu, är inte ­resultat och tabeller, utan rasism.

Medan rasistiska talkörer förföljer Mario Balotelli, pågår ras­upplopp i Kalabrien. Alltihop började med att en grupp ungdomar i en liten stad som heter Rosarno, sköt med hagelgevär på några afrikaner som var på väg hem från arbetet på fälten. På skoj så där, eftersom det är rätt tråkigt i Rosarno.

Och är det inte ”på skoj”, som tidsfördriv, som folk ­kastar bananer på Mario Balotelli och skriker från arenan att ”en neger inte kan vara italienare”?

Svarar med provokation

Det är inte den enda parallellen. I en rasistisk miljö är det okej att vara invandrare eller svart, om man håller sig på mattan. I Rosarno säger många att de inte alls har något emot afrikanerna. Tacka tusan för det. De plockar apelsiner, mandariner och clementiner från morgon till kväll, helt utan rättigheter och till löner som ingen italienare skulle acceptera. I skymningen kommer de hem till de ­usla skjul och nedlagda fabriker där de bor, lagar sin mat och går och lägger sig för att orka upp i gryningen. De är ­skuggor. De syns inte, märks inte och stör därför ingen.

Men en afrikan som kräver att vara en människa, som vill ta sin rättmätiga plats i samhället och som inte låter sig förnedras och förtyckas, det är en helt annan fråga. En afrikan som försvarar sina rättigheter, accepteras ­inte av en rasistisk miljö.

I det avseendet är fotbollen en spegelbild av samhället. Mario Balotellis ”synder” är att vara en spelare med stor talang och en stolt och orädd person. När motståndarnas supportrar hånar honom, svarar han med provokation och sarkasm.

Synd att Mourinho inte tar ställning

Detta, menar Italiens förbundskapten Marcello Lippi, visar att supportrarnas reaktioner inte är rasism utan antipati. De tycker helt enkelt illa om Balotelli. Därmed visar Lippi antingen att han inte fattar problemet eller att han inte vill se det. Rasism är just att inte acceptera en olik som likvärdig, med samma rättigheter och skyldigheter.

Tyvärr är hela den italienska fotbollsvärlden smittad av samma sjuka. Ingen tar problemet på allvar. ­Alla skyller ifrån sig och ingen vågar ta ansvar. Eftersom Balotelli är otrevlig får han skylla sig själv. ­Mourinho tar inte ställning. Det är verkligen synd, eftersom han är den viktigaste opinionsledaren i italiensk fotboll just nu.

Från politiskt håll kommer ett nytt, dumt förslag. Domaren får i uppgift att avbryta en match om rasistiska talkörer eller banderoller börjar höras och synas på läktarna.

En domare kan inte ensam fatta ett så svårt beslut. Fotbollsvärlden måste stå enad i den här frågan. Klubbarna måste fördöma tillsammans och acceptera eventuella ekonomiska förluster och konflikter med ”i tifosi” i utbyte mot att värna om en grundläggande demokratisk princip. ­Rasism får inte tolereras. Idrottsvärlden har en enormt viktig roll i samhället som förebild och den rollen växer i takt med att sport av alla de slag tar så oerhört stor plats i så många människors liv.

I sommar spelas fotbolls-VM i Sydafrika. Mario Balotelli­ må vara svår att handskas med, men han platsar definitivt i landslaget. Att ge honom en biljett till Sydafrika, skulle vara precis rätt sätt att tysta rasisterna.