Succékaptenen kan lämna landslaget

Publicerad 2016-10-20

Ericson om framtiden, drivkraften och hur han tänkte hoppa av redan innan OS

Ett unikt EM-guld och nästa sommar ett nytt mästerskap med U21-landslaget.

Men EM i Polen kan också bli Håkan Ericsons avskedsföreställning.

För Sportbladet berättar 56-åringen om drömmen om en ny utmaning och tankarna på att hoppa av OS.

Men en fråga får vi inte svar på.

Framgångarna med det svenska U21-landslaget har gjort Håkan Ericson till en stor tränarprofil i svensk fotboll. Efter det historiska EM-guldet i Tjeckien 2015 har Ericsons historia med utbrändheten i Nacka FF, åren på förbundet och revanschen med U21-landslaget fått så stor uppmärksamhet att 56-åringen till och med nyligen släppte en egen bok ”Om-vägen till guldet”.

”Kommer lyssna på andra anbud”

Historien är väldokumenterad – men framtiden då? Efter att ha tagit sitt U21-landslaget till ett nytt EM-slutspel kan Håkan Ericson nu tacka för sig när kontraktet med förbundet löper ut efter sommaren.

– Jag kommer att lyssna på andra anbud. Jag har bara kontraktet ett drygt halvår till så jag är beredd att lyssna på andra. Det är inget att hymla med.

Hur många anbud har du fått?

– Det passar jag på, säger Håkan Ericson och sitter tyst i några sekunder innan han fortsätter:

– Någonstans vore det intressant att testa ett svenskt ledarskap utomlands. Jag förstår att man måste anpassa sig men delen att se människor på ett bra sätt och skapa delaktighet. Det kanske kraschar men jag skulle vilja testa. Sedan är det klart att det finns en ekonomisk aspekt också. Du blir inte mångmiljonär om du är U21-förbundskapten och jag börjar bli gammal. Så det finns en sådan faktor i det hela också givetvis. Men den stora drivkraften skulle vara att testa vingarna på en ny marknad.

Finns det såna möjligheter?

– Jag har ingen aning.

Det talas väldigt lite om vad du vill, snarare om varför förbundet inte redan förlängt med dig. Vad tror du att det beror på?

– Kanske att jag släpper så lite av vad jag verkligen vill. Först nu har jag tid att verkligen börja fundera. Sedan vi tog EM-guldet har fokus varit att ta den här jäkla gruppen med Spanien och Kroatien och det är allt jag haft i huvudet. Sedan kom ett OS emellan som jag var tvungen att klara av. Det var tufft. Det var jäkligt tufft. Att lägga så mycket fokus på något som nästan var dömt att misslyckas men det ingick i mina arbetsuppgifter så jag fick göra det. Men så fort det var över har jag bara tänkt på de här matcherna.

Övervägde att hoppa av innan OS

– Det är först nu när man börja landa och återhämta sig som man kan börja fundera på vad som ska hända i framtiden. Det är klart man triggas av det EM som ska komma men jag måste också tänka framåt. Vad är fotbollsförbundets vilja? Det är klart att jag kommer väga in det också. Jag kommer fundera mer på det nu under några månader än jag gjort tidigare.

Det märks en besvikelse i Håkan Ericson ögon när OS kommer på tal. Turneringen i Rio de Janeiro var ett uttalat mål att nå för guldgänget från EM 2015 men när spelen väl kom stod Ericson i Brasilien med 53 nej och utan de bärande spelare som själva hade drömt om att få vara med.

– Jag skulle inte vilja ha det ogjort men jag tänker aldrig göra om det. Inte med de förutsättningarna. Nej, det var inte juste mot någon av oss inblandade, varken ledare, organisation eller spelare. Det var framförallt många spelare som hamnade i kläm som gick och närde drömmen och sedan fick se den pysa ut för att man förstod att klubben skulle säga nej eller att OS-äventyret inte skulle bli så attraktivt som det vi började sjunga om redan nere i Tjeckien. Det blev en stor besvikelse för väldigt många och så även för mig.

– Sen hade vi jäkligt skoj och den grupp som var nere gjorde det så bra vi någonsin kunde och jag tror ingen som var där ångrar det. Men det är ingenting jag skulle ge mig in i igen. Tyvärr hade jag den insikten redan i december och då hade jag en stor fundering över hur jag egentligen skulle göra. Men dels ingick det i mina arbetsuppgifter så jag vet inte om jag hade haft något val och sedan gjorde jag upp med mig själv att OS är en gång i livet så jag ger det ett försök åtminstone.

Men du hade tankar på att kliva av?

– Ja, det hade jag.

”Den frågan passar jag på”

När jag träffar Håkan Ericson är det i ett sällsynt fotbollsvakuum för förbundskaptenen. Kvalet till EM är avklarat och tills lottningen genomförs den 1 december kan 56-åringen äntligen unna sig en lugn period. Det är tid för reflektion, utvärderingsarbete och funderingar kring vad Ericson själv ska göra med sin fotbollsframtid.

Vi möts på ett hotell i centrala Stockholm där 56-åringen precis deltagit i en gemensam konferens med svensk fotbolls andra förbundskaptener på pojk- och herrsidan. De har diskuterar utveckling samt kunskapsutbyte och har kommit överens om ambitionen att fortsätta träffas var sjätte vecka det kommande året för att gemensamt utveckla svensk landslagsfotboll.

Hur stor del Håkan Ericson kommer ha i det arbetet avgörs de kommande månaderna. I veckorna ska 56-åringen träffa förbundsledningen för att få besked om deras syn på hans framtid i organisationen och sedan väntar långa funderingar på den egna kammaren.

Du, apropå förbundet. Du själv och a-landslaget?

– Ja, nu blev det ju inte så den här gången så det är ingenting jag funderar på. Nu har vi en ny bra förbundskapten.

Fick du frågan?

Håkan Ericson sitter tyst. Han släpper ögonkontakten och blickar ut mot människorna som stressar förbi utanför hotellets panoramafönster mot Vasagatan och Centralstationen. Alla på väg någonstans. Sedan tar han till orda, fortfarande med ögonen fixerade vid någonting långt utanför fönstren och tankarna helt uppenbart någon helt annanstans än i den sammetsfåtölj hans kropp sitter lugnt tillbakasjunken i.

– Jag passar på den frågan ett tag till. Jag ska säga det någon gång men inte just nu.

Det viskas om att frågan aldrig kom och att Håkan Ericson själv känt en besvikelse över det. Men det är en dörr 56-åringen inte kommer öppna. I alla fall inte just nu.

– Jag passar på den just nu. Nu ska vi bara prata framtid, att vi lyckats och om att a-landslaget har fått en bra start. Den här framgångsvinden för svensk fotboll ska vara rubrikerna just nu. Ingenting annat.

Men var framtiden finns för Håkan Ericson är lika okänt det. Liksom var han egentligen är på väg efter EM i Polen nästa sommar. Tiden fram tills dess ska Håkan Ericson ägna åt att ta reda på precis det.