Karlsson: England vidare – men det här var ett sömnpiller
England är klart för VM nästa år. Men med det här spelet har de inget där att göra.
Förbundskapten Gareth Southgate behöver hitta ett fungerande mittfält innan hans landslag kan drömma om att undvika nya misslyckanden.
England var en av de nationer som på torsdagskvällen hade chansen att säkra VM-avancemanget. En poäng hemma mot Slovenien räckte för att kunna bekräfta hotellbokningarna i Ryssland nästa sommar.
Jag hade förväntat mig ett heltänt hemmalag, ett gäng blodtörstiga lejon, som skulle göra Slovenien till en enkel munsbit.
Men det blev tvärtom.
Trögt, låst, händelsefattigt, krampaktigt.
Det var som om matchen i själva verket var en träningslandskamp i juni, precis innan spelarna går på semester och de i praktiken redan har boardat flygplanet till Ibiza.
Det var semestertempo. Utan idéer, utan fart. Första halvlek var ett sådant sömnpiller att jag, faktiskt, kan förstå dem som zappade över till Supernanny.
I veckan pratade försvararen John Stones om att England var kapabelt att spela som Manchester City och att landslaget hade likheter även med Tottenham.
Det är möjligt om vi pratar om spelarnamnen på tröjorna, men spelmässigt såg vi ingenting som kan härledas till Pep Guardiolas briljanta Manchester City.
Visst, det var ett England som saknade Dele Alli och Adam Lallana, men det var 45 minuter som också blottlade landslagets brister: Det temposvaga mittfältet med Jordan Henderson och Eric Dier som bara spelade intetsägande bollar i sidled utan att hitta någon synkronisering med anfallarna.
Ingen distribution till Kane
Marcus Rashford, som äntligen fick starta till vänster, försökte iallafall. Han blåste förbi högerbacken Aljaz Struna ett par gånger, men mer action än så blev det inte. Alex Oxlade-Chamberlain uträttade inte mycket nu när han väl fick chansen i startelvan.
Inte ens den förträfflige och oerhört formstarke Harry Kane lyckades uträtta något av värde, men det berodde framför allt på bristande distribution.
Det dröjde bara drygt fem minuter efter paus innan det hördes spridda burop.
Raheem Sterling var nära att ge England ledningen, men Sloveniens reslige mittback Bostjan Cesar svarade då för en av de mest spektakulära skottblockeringarna man sett av en försvarare när han, sittandes, styrde ut bollen till hörna med tåspetsen. Hade vi pratat ishockey hade vi kallat Cesars aktion för ”butterfly-stilen” och dragit paralleller till gamle NHL-keepern Felix Potvin.
Med sju minuter kvar hade fiaskot kunnat vara ett faktum när Josep Ilicic serverade Tim Matavz som var helt fri med Joe Hart. Hart var snabbt ute och avstyrde första försöket och när Ilicic sedan hade halvöppet mål på returen lyckades domaren döma en frikostig frispark för Hart.
Kane hittade rätt
Istället kom segermålet för hemmalaget på tilläggstid. Jan Oblak, Sloveniens enda världsklasspelare, gjorde ett ödesdigert felbeslut när han kastade ut bollen i 94:e minuten. Kyle Walker bröt och fick fritt läge att slå ett inlägg. Då hittade bollen fram till hans tidigare lagkamrat i Tottenham, Harry Kane, som vinklade in 1–0.
VM-biljetten säkrad, Gareth Southgate kunde pusta ut. Men det här var verkligen ingen övertygande insats och det laget är marginellt bättre än det gäng som åkte ut mot Island i EM förra sommaren.
England har haft en tämligen enkel resa genom den här tacksamma gruppen. Det finns en ny spännande ådra med Kane, Alli, Sterling och Rashford, men det betyder inte att Gareth Southgates lag är redo för att utmana de större lagen.
Mittfältet är fortfarande för trögt. Jack Wilshere när han var som bäst hade gjort underverk bredvid Eric Dier.
Nu startade Southgate med Henderson/Dier. Bakom den duon på bänken fanns ”storspelare” som Harry Winks och Jake Livermore. Livermore? Ja, ni läste rätt.
När de engelska spelarna skulle tacka supportrarna som nyss fått se sitt lag säkra VM-biljetten i hemmaborgen hade de flesta åskådarna redan lämnat Wembley.