Hallå där...
Publicerad 2024-04-30
Erik Niva, som nu släpper boken ”Fotbollsresan” ihop med Linn Nordström.
Vad kan läsarna förvänta sig?
– De kan förvänta sig att bli inspirerade att resa ut för att utforska fotbollsvärlden. Det är den lusten och den nyfikenheten som har drivit oss. Det är den vi vill dela med oss av. Själva känner vi att det inte finns något bättre än att vakna upp med en outforskad dag, en karta framför händerna och en matchbiljett i fickan. Det är den allra mest livgivande känslan vi vet och det är den vi vill försöka förmedla och konservera.
Vad är det som lockar dig mest med att göra fotbollsresan?
– Det är att utforska och upptäcka världen. Fotboll kan på så väldigt många sätt vara ett redskap för att göra det. Just att resa och förpacka resorna med fotbollsmatcher. Det gör så mycket för hela upplevelsen och förståelsen. Det finns inget annat som gör att du så snabbt kommer nära en ny stad eller ett nytt land. Dessutom finns själva upplevelsen med läktarna och matchen. Men det är alltid underordnat, det är alltid kul med match – men det är alltid det andra som är viktigare. Fotbollen är så fantastisk att det spelar ingen roll var du hamnar i världen, den har lika stor betydelse ändå. Det gör den unik.
Vilken upplevelse sticker ut mest för dig?
– Jag dras till Afrika. Dels till Marocko, för att kraften i läktarna där gick utanför någonting jag tidigare upplevt. Därefter också Elfenbenskusten, för att hela upplevelsen att gå på fotboll där var så annorlunda allt jag är van vid. Det kändes att vi var långt hemifrån när vi gick på fotboll i Korhogo (Elfenbenskusten) – och det är en känsla jag bejakar.
Ni har nu rest i två år. Tar berättelserna någonsin slut?
– Nej, de gör ju inte det. Jag satt redan för 20 år sedan och bekymrade mig lite för just det, att nu har jag skildrat fotbollsvärlden mycket och så ingående att snart känner jag väl själv att det inte finns så mycket kvar att berätta, och nu har jag varit på många matcher och platser – så nu sinar väl den brunnen snart. Men den gör ju aldrig det. För det är alltid en ny match i en ny stad, i morgon. Man vet aldrig hur det går. Och dessutom slutar aldrig världen förändras, och fotbollen avspeglar världen och alla förändringar. Fotbollen kommer aldrig vara densamma i morgon som den var i går. Det innebär också att berättelserna aldrig tar slut, för matcherna tar aldrig slut och matcher förlorar aldrig sin relevans. Det finns ingen bortre gräns för något.
Till sist – vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Jag önskar mig en enkelbiljett ut i fotbollsvärlden med en bunt matchplåtar i bakfickan.