Tredje gången - enklast hittills

BARCELONA

Vi har gjort det här några gånger nu, Henrik Larsson och jag.

Bytt Guldboll, alltså.

Första gången på Cirkus 1998.

Andra gången i fjol på Hovet.

Tredje gången sker det utan dramatik, utan hemlighetsmakeri.

Bara ett enkelt överräckande, ett handslag, ett "Grattis" i det inre av Camp Nou.

Sir Bobby Charlton och Europa-presidenten Lennart Johansson hade redan på Fotbollsgalan i måndags klarat av spänningen runt Tidernas Guldboll, och där i TV4-ljuset mottogs priset symboliskt av Kenneth Karlsson, en gång Henkes tränare i Högaborg, numera en av hans bästa vänner.

Men priset ska ju, även rent handgripligen, överräckas till pristagaren.

Det är därför vi är i Barcelona, och här är förmiddagsluften frisk efter nattens häftiga regn. Exakt på avtalad tid kommer han insläntrande med en mugg kaffe i handen.

Märkbart trött - men så hade han heller inte somnat förrän klockan fem på morgonen efter tisdagskvällens sena katalanska cupsemifinal mot Gimnàstic Tarragona i Girona, en stad nio mil norr om Barcelona, rik på upplysta kyrkor men för den sportintresserade nog mer bekant som Lance Armstrongs europeiska boplats.

Låg bakom målen

Barça slog Tarragona, mittenlag i division 2, med 6-0, Henke spelade 61 minuter, prickade in två egna mål och var inblandad i förspelet till de övriga tre som gjordes under hans timme på plan.

Ett gott dagsverke, Larsson-rubriker i onsdagstidningarna - men det lär ändå inte beveka Frank Rijkaard.

Henke munhuggs ett tag med Peter Kjellerås, fotografen.

De verkar inte vara överens om vilka bilder som ska tas, om hur många olika bakgrunder som kan behövas, och hur mycket Henke ska böja knäna.

Men det är Henrik, inte Peter, som minns dramatiken när de båda 1998 satt gömda på Hotell Hasselbacken, granne med Cirkus, och väntade på att det årets Guldbollen-vinnare skulle få träda fram:

- Du knöt min slips, det minns jag. Numera klarar jag det själv...

I tidernas omröstning fick Henrik Larsson 31 procent av rösterna; nästan 34000.

- Så många kan inte ha fel. och det är klart jag är stolt. Jag tänker inte be om ursäkt för priset, säger Henke och ler.

Det ska han heller inte göra, och Henke - som själv skulle ha röstat på Tomas Brolin... - inser naturligtvis, även han, att detta är en generationsfråga.

Indelat i grupper

Med tre dagar kvar till El Clásico är alla stjärnor närvarande utom de landslagsupptagna spanjorerna Puyol och Xavi samt det argentinska underbarnet Messi, och där kan vi tydligt se att Rijkaard ännu inte anser Larsson aktuell för startlaget.

Detta syns direkt på "kvadraten" och andra uppvärmningsövningar.

Där befinner sig Ronaldinho, Deco, Motta, Eto"o, Giuly, Edmilson och några till i en grupp för sig - alla mer eller mindre givna från start på lördag.

Längre bort en annan grupp med bland andra Larsson, Maxi Lopez, Gabri och Ezquerro - alla givna bänknötare.

Tidernas bäste i Sverige - B-spelare i Barcelona...

Annars är väl Henrik Larsson som folk är mest.

För att, som jag så ofta gör i detta ämne, citera "Henkes hovreporter" - hans eget uttryck, annars skulle jag aldrig ha skrivit så - Marjan Svab på Helsingborgs Dagblad:

"Henrik Larsson har alltid hyllat det okomplicerade. På och utanför planen.

Grillar, går ut med hunden, dricker det Statistiska Centralbyrån-genomsnittliga 2,79 glasen rödvin vid det som kallas festliga tillfällen...".

Skål och Grattis, Henke!