Freddies tacktal – ord för ord

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-11-14

”Jag är oerhört glad att stå här i kväll...”

”Jag är oerhört glad att stå här i kväll. Jag ska försöka hålla tal, men jag tycker inte ens om det, så var lite snälla nu. Jag är stolt, ödmjuk över utmärkelsen.

Det är andra gången jag får Guldbollen och det känns oerhört skönt kan jag säga.

När man tittar på fotbollsåret 2006 var det väldigt innehållsrikt. Det var Champions League, Premier League, VM-slutspel och EM-kval.

Om man ska försöka sammanfatta det hela, så satte kanske Champions League-finalen lite djupa spår och jag kände det tungt för ett tag, men sedan kom VM och för mig är det väl det största som hände under året. Vi vann inte, men det hjälpte mig efter Champions League-förlusten.

Om man tittar på VM så började vi lite tveksamt och slutade ganska illa. Samtidigt när man tänker tillbaka på VM så är det med värme och känsla man tänker på det. Det engagemang och stöd vi fick från alla svenska fans nere i Tyskland och även från er här hemma...det kändes och det värmde oss spelare.

Man får väl nämna något personligt och för mig personligt så var den absoluta höjdpunkten under VM kanske att jag fick nicka in ett mål. Det händer inte så ofta och jag hade gjort det i 89:e

minuten mot Paraguay. Det känns bara fantastiskt. Jag vet inte hur många av er som var på matchen, men den känslan när hela stadion exploderar den kommer jag att ha med mig i hela mitt liv och det är en väldigt fin känsla.

Jag vill avsluta det här talet med att tacka mina lagkamrater och ledare såväl i Arsenal som i svenska fotbollslandslaget. Utan er hade jag inte stått här i kväll. Jag vill även tacka alla andra som är och har varit med mig i det som har hänt och min familj, vänner och hela svenska folket.

Tack så hemskt mycket”.

Fredrik Ljungberg

Följ ämnen i artikeln