HIF med Henke Larsson vände fiaskosäsongen till en succé

Stefan Alfelt

HELSINGBORG. Andreas Dahl beskrev hur en fullträff som den han dunkade in 2–0 på Heerenveen med känns i foten i själva skottögonblicket:

– Det känns ingenting.

Men hans kliniska fullträff kändes på Olympias läktare, i Holland, i Europa. Helsingborg–Heerenveen 5–1. HIF vidare med 8–6. Det finns ju bara inte.

Men nu är HIF där.

Inte i det riktiga finrummet Champions League, men så nära små lag kan komma när man inte har miljoners miljoner kronor att leka med eller ren svintur i en lottning.

Fyra matcher mot europeiska lag av en helt annan kvalitet än allsvenskan har bjudit på under en väldigt lång tidsrymd.

Och med sig in i gruppspelet får HIF svenska mästarna Elfsborg vars bedrift att slå ut Dinamo Bukarest kanske är ännu större än Helsingborgs. Fast att det inte skedde via lika spektakulära matcher som HIFs målorgier.

HIF med den fantastiske Henke Larsson vände i går på sin hemmaplan en allsvensk fiaskosäsong till ett avstamp mot framtiden. Till en ekonomisk tryggad framtid för de närmaste åren. Till en situation där klubben återigen blir mer attraktiv för unga talanger än de flesta konkurrenter.

Drömmer om landslaget igen...

Man gjorde det i en match som startade tio minuter efter att ordföranden Sten-Inge Fredin visat upp det hotbrev som lämnats i hans brevlåda samma dag. Prydligt undertecknat av Mikael med 200 besvikna trogna fans 2007-10-03.

Hot där man talar om att man vet var Sten-Inges fru arbetar.

Hot om att han ska hamna i rullstol resten av livet ifall han vänder sig till polis eller media.

Hot sprungna ur nutidens sjuka internetoverklighet där bloggare och svenska fans med häftiga formuleringar snedvrider åsiktsfrihet till legitimerat hat.

Mikael och hans 200 polare behöver inte mörda Fredin och hans familj. Det räcker att bli medlemmar i Helsingborgs IF och rösta bort honom på ett årsmöte. Det är så en demokrati fungerar, men det är kanske inte häftigt nog för många.

Matchen mot Heerenveen var desto häftigare.

Henke Larssons höstform har varit så grym att jag i smyg börjat drömma dagdrömmar om ett Henke-Zlatan-anfall igen i landslaget nu när båda är i superstöt. Men så blir det väl tyvärr aldrig igen...

Eller..?

Henke är ett spelgeni. Den långa frisparken diagonalt ut till högerkanten tvingade holländarnas försvar till en jobbig sidledsförlyttning och två missade avslut senare fick Henke själv läget han iskallt bredsidade in 1–0 på.

Andreas Dahl var visserligen inblandad i lika många avgörande lägen som Henke men det är Henke som gör HIF stort när det är ett stort lag.

Razak kan tacka Henke

Razak Omotoyossi kan senare i vinter tacka Henke för att han blir försörjd för livet med en enda namnteckning. Det finns inte en chans i helsicke att Omotoyossi efter sin succé hittills – och förmodligen än större i gruppspelet – inte blir såld till någon större klubb i vinter. Anfallare av den typen – målfarliga, snabba, tuffa och oömma – är big business överallt.

Två av fem svenska lag in i gruppspelet är faktiskt en fantastisk utdelning.

AIK trodde jag mest på, med varningen om att israeliska lag ofta är svårare än man tror.

Hammarbys förlust mot Braga speglar det normala styrkeförhållandet.

Stackars Häcken fanns aldrig något hopp för.

Allt tillsammans är det ändå ett verkligt bra år för svensk klubbfotboll.

Om bara hatarna och hotarna tar ett steg in i verkligheten dessutom skulle jag vara en väldigt nöjd man.