Rätt spelare räcker långt – ett lag längre
Brenning: Kvalet redan en framgång att fira
AMSTERDAM. Amsterdams berömda röda lampor lyser upp oktobernatten men det är Holland och inte Sverige som trots 2–0-segern fått stoppsignal på väg mot VM.
Arjen Robben visade visserligen att rätt spelare kan ta dig långt men Sverige har redan bevisat att ett lag kan ta dig ännu längre.
Genom en publikkris, förbi ett omöjligt offensivt avbräck och kanske till och med hela vägen till en ytterst oväntad VM-fest.
Holland laddade för allt de förmådde med kisscam, hockeyklappor, discoljus och rökmaskiner men hade i praktiken egentligen bara inrett sin egen begravning inne på mäktiga Amsterdam Arena. Trots det var det för svensk del om möjligt ännu svårare att förstå vad vi egentligen gjorde i kanalernas och äppelholkarnas stad den här höstkyliga tisdagen i oktober.
När kvalet inleddes var det ju hit vi drömskt hade blickat. Hit vi hade längtat med ett då tillsynes naivt hopp om en match där en VM-plats fortfarande låg i potten. Nu hade Ola Toivonen med sin fullträff mot Frankrike och Marcus Berg med sin målfest mot Luxemburg redan säkrat andraplatsen i gruppen.
Har förvandlats till en tamkatt
Därför stod vi nu här med ett visst hopp om gruppsegern men framförallt med allt det där andra som tydligen fanns att vinna. Playoff-platsen, att inte bli sämsta tvåa, att seedas i kvalet till playoff, att genom en helt annan ranking seedas i Nations League, att få en direktplats in i Dalarnas distriktsmästerskap, att hamna först i förskolekön och kanske få en hyresrätt i de södra delarna av Stockholm. Det förstnämnda hängde dessutom på att Vitryssland skulle slå Frankrike – ett Vitryssland som mitt i all denna djävulskap av gåtor tjänade på att lägga sig i alla matcher för att genom påhittet Nations League få en enklare väg till nästa Europamästerskap.
Prognosen sa regn i Amsterdam i kväll men det hade behövts fler än 50 000 Rain Mans på arenan för att rädda oss ur den Indiana Jones-krypta av fällor Fifa och Uefa gillrat för alla världens fotbollsfans som fortfarande försöker förstå vad det egentligen är vi tävlar om. Efter två franska mål första halvtimmen mot Vitryssland var i alla fall förstaplatsen borta. Det svenska uppträdandet i Amsterdam fick oss också snabbt att glömma alla tankar på mirakel och istället luta oss tillbaka med kulramen för att sammanfatta skadan.
Holland spelar fortfarande i orangea tröjor med en orkester på läktaren men det en gång så stolta lejonet har under de senaste åren förvandlats till en tamkatt. Vad de trots allt hade kvar var 33-årige Arjen Robben – det sista minnet av en svunnen storhetstid som med tårar i ögonen stod där och tog in nationalsången för allra sista gången i en holländsk landslagströja. Det är slående hur mycket hemmalaget litar till sin vänstervikande storspelare och Holland är uppenbarligen fortfarande bara på väg in i den generationsväxling Sverige på ett imponerande snabbt sätt redan ridit igenom.
En match att glömma
Arjen Robben visade mot Sverige att han fortfarande är envåldshärskare över den här arenan. Han viftade, frustade, chippade och sköt. Klappade, sprang och vek vänster, vänster och vänster. Han bjöd oss på en uppvisning i att rätt spelare kan ta dig rätt långt men det visste vi ju redan i Sverige. Det vårt nya landslag bevisat är att ett lag kan ta dig längre än så. Kanske hela vägen.
Janne Andersson har tagit det hus fyllt av vattenläckor han ärvde och kört ner bopålarna rakt ner genom dyn av shining och ouppfylla medaljdrömmar hela vägen till det trygga grundskiktet täckt av Lagerbäckska runskrifter som hela tiden funnits kvar där nere. Det har nötts grundspel, talats om då och nu och sen men aldrig lite senare, matats mantran istället för färdigskivad frukt och resultatet är inget annat än häpnadsväckande.
Matchen mot Holland blev en match att glömma med en offensiv som inte vågade anfalla och ett försvar som därför ofrånkomligen inte orkade hålla läckorna täta. En påminnelse om att den svenska framgången fortfarande hänger på att Marcus Berg sätter fötterna rätt, att Victor Nilsson Lindelöf hittar självförtroendet igen och att Emil Forsberg slutar vilja så mycket och istället gör lite mer. Det och att nyckelspelare som Mikael Lustig inte maskar till sig en varning som kommer hålla honom borta från Sveriges första playoff-match.
Det är det sistnämnda som verkligen svider men om vi ska samla oss lite är det ändå inte utefter det misstaget eller den här matchen som kvalet ska sammanfattas och bedömas.
Det här laget har redan burit oss längre än vad vi trodde att deras axlar skulle förmå. Genom en publikkris till fullsatta arenor och förbi ett omöjligt offensivt avbräck till historiska målfester. Nu står vi trots tisdagens insats fortfarande här i den mörka Amsterdam-natten med en fullt realistisk möjlighet att ta oss hela vägen till VM i Ryssland.
Det är en seger värd att fira bara det. Lita också på att de 3500 svenska fans som nu vandrar hem från Amsterdam Arena kommer göra just det.
Arjen Robben vandrade han också i ett sista ärevarv efter slutsignalen. I dag var hans dag, gårdagen hans tid men framtiden ofrånkomligen någon annans.
Då var då, nu är nu men sen är playoff om en VM-plats för Sverige.
Se Sveriges matcher på Kanal 5 – och hela VM-kvalet på Eurosport Player