Lushaku: ”Stoltheten är obeskrivlig”

Publicerad 2021-11-14

Ismet Lushaku ber inför fotbollsmatch.

Till vardags i AFC Eskilstuna, övrig tid på uppdrag runt om i Europa.

Möt Ismet Lushaku, en av de mer tillbakadragna ”svenska” landslagsspelarna.

– Jag har till och med spelat mot Sverige, säger den kosovanske landslagsmannen.

Det har varit en säsong präglad av både prestations- och poängmässiga berg- och dalbanor för Ismet Lushaku och hans AFC Eskilstuna.

21-åringen inledde året med en operation som höll honom borta från spel fram till seriestart. Samtidigt gick det tufft för lagkamraterna som fick effekt först efter att Özcan Melkemichel fick lämna jobbet som tränare. Visserligen började segrarna trilla in, framförallt på hemmaplan mot topplagen, men bortaspelet har verkligen varit ett problem för laget. Facit: enbart två bortasegrar på hela säsongen.

– Det har blivit som en mental grej för oss och en stark förklaring till varför vi ligger där vi gör.

Hur kommer det sig?

– Jag vet inte varför det har blivit så. När vi spelar hemma har vi varit trygga och lugna i vårt spel, men borta har vi hamnat i en känsla av att man ”måste” vinna och därför kanske varit lite för försiktiga när vi inte behövt det.

Trots de hackande kollektiva prestationerna är Ismet Lushaku relativt nöjd med sin egen säsong. Han är tillbaka i Kosovos U21-landslag och har en central roll i klubblaget. En sak skiljer 2021 från fjolåret, menar Lushaku.

– Jämfört med tidigare år så har det flutit på av sig självt och jag har tagit större och större steg hela tiden.

Återkomst i landslaget, var det.

Lushaku debuterade i allsvenskan som 19-åring och uppvaktades ganska omgående av både det albanska och kosovanska landslaget. Valet föll till slut på Kosovo - något som Lushaku känner omåttlig stolthet över.

– Varje gång kallelsen kommer… Alltså, det är en känsla som är svår att beskriva. Man blir väldigt taggad direkt och vill åka dit så fort som möjligt. Jag har varit i Kosovo varje sommar sedan jag var liten och har alla släktingar där. Stoltheten och glädjen man känner när man ser dem där är obeskrivlig. Det är en enorm ära att få representera Kosovo.

”Både Albanien och Kosovo var på mig”

Det har tidigare uppmärksammats medialt hur flera svenskfostrade talanger har valt att representera sina föräldrars hemländer. Anel Ahmedhodzic, Dennis Hadzikadunic och Adi Nalic är samtida exempel som spelar för Bosnien - i Kosovo finns till exempel Ibrahim Dresevic och Astrit Selmani med Sverigekopplingar.

För Lushaku var valet ganska enkelt.

– Jag blev aldrig kallad till något eller några landslagsläger i Sverige. När jag började spela i allsvenskan och kom upp i AFC så var både Albanien och Kosovo på mig. Men frågan är inte ny, mina kompisar har ställt den många gånger. Som det ser ut nu så är jag väldigt nöjd - jag har till och med fått en A-landskamp mot Sverige av alla länder! Det kunde inte blivit bättre, säger Lushaku och skrattar åt minnet.

Vilka är skillnaderna mellan AFC och landslaget?

– Där nere har vi en tysk tränare och en sydamerikansk assisterande, så det är nya saker och ett annorlunda spelsätt jämfört med hemma i AFC. Det är verkligen lärorikt på alla sätt, både att lära sig allt och byta miljö för att sen komma tillbaka med självförtroende till Eskilstuna.

Lushaku kan snart komma att byta Sörmland mot en annan blivande hemadress. Enligt samstämmiga uppgifter till Sportbladet finns både allsvenskt och utländskt intresse för 21-åringen, bland annat från Norge och Österrike.

Lushaku själv har sin plan tydligt utstakad.

– Det viktigaste är att komma till en klubb där man får utvecklas och att deras spelsätt stämmer överens med mitt. Steg till de största klubbarna är såklart inspirerande på sitt sätt, men jag tror på att ta allt i tur och ordning och att ha en tydlig plan på hur och vad man vill göra.

Följ ämnen i artikeln