Lias: ”Sprutor ett alternativ”
Publicerad 2018-01-04
BUFFALO. Lias Andersson lämnade klartecken för spel redan i går.
Och lagkaptenen är beredd att spela med smärtstillande sprutor under resten av turneringen:
– Det kan var ett alternativ om det känns så. Jag hade spelat även om jag bara hade haft ett ben, säger han.
Juniorkronorna tränade i matcharenan KeyBank Center i går kväll svensk tid.
16 utespelare och tre målvakter var på is.
Av utespelarna valde Erik Brännström, Rasmus Dahlin, Linus Lindström och Lias Andersson att inte gå på is.
Av de här fyra är det bara Lias Andersson som är skadad. Han har problem med en axel, och spelade bara halva kvartsfinalen mot Slovakien.
Men när Lias Andersson kom ut till den mixade zonen efter träningen var han glasklar med vad som gäller mot USA:
– Ja, jag kommer att spela, svarar han rakt på frågan hur han ser på spel mot USA.
– Mot Slovakien blev det två perioder, vi får se om det blir mer mot USA. Men jag kommer kriga så länge det går, säger han.
”Är piss”
Han är lika tydlig med att han inte är hundra procent återställd och att det är frustrerande:
– Självklart. Att bli skadad i sista bytet i gruppspelet är piss, men det är så det är. Jag ska inte stå här och ljuga och säga at jag är helt fräsch. Man kan se det som ett bra test. Jag kommer inte alltid vara fräsch och har flera slutspel framöver i karriären där jag inte kommer att vara helt fräsch.
Väldigt få trodde på spel mot Slovakien efter att Andersson tvingats avbryta träningen inför kvartsfinalen. Ändå stod han på isen några timmar senare:
– Jag fick en bra sömn där på dagen och knaprade ett par bra piller.
Du tvingades ta smärtstillande?
– Ja, det finns massa såna tabletter som hjälper lite och en del magiska krämer. Vi har två fantastiska massörer och en bra läkare så det går att göra mirakel.
Överväger du även att ta sprutor för att kunna spela?
– Det kan vara ett alternativ om det känns så, men mot Slovakien kände jag inte jag behövd. Jag vill försöka undvika att spruta tills det inte finns något annat alternativ.
Vem tar egentligen beslutet, du, läkaren eller förbundskapten Montén?
– Det är jag, tror jag. Så har det varit hittills och så kommer det nog att fortsätta vara. Det går inte säga till en 19-åring som gör sitt sista JVM att han inte får spela Jag hade spelat även om jag bara hade haft ett ben. Men än så länge har jag två ben och två armar och då kan jag spela.
