”Han var blå i ansiktet”

Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2010-10-25

Johan Hult hittade en man livlös i hamnbassängen

OSKARSHAMN. Majnatten var klar och kylslagen. Johan Hult, 28, var på väg hem från jobbet på puben Kråkan i centrala Oskarshamn. Han sneddade förbi hamnbassängen och hörde ett plaskande ljud.

Plötsligt befann han sig mitt i ett drunkningsdrama. Som hjälte.

kastade sig i vattnet Johan Hult tvekade aldrig att slänga sig i hamnbassängen för att rädda mannen som ramlat i.

– Jag såg något guppa i vattnet. Hm, en flytboj, tänkte jag.

Sedan for hjärtat upp i halsgropen, herregud, det är ju en människa!

Johan Hult minns allt kristallklart. Ljuden när mannen plaskade några gånger. Synen när kroppen försvann ner under ytan. Först en gång, sedan ännu en gång.

– Och sedan syntes han inte längre. Då sprang jag ner mot stenarna vid bassängkanten. Samtidigt ringde jag SOS alarm och skrek att en man höll på att drunkna.

”Gällde liv eller död”

Johan berättar att han mitt i allt hade sinnesnärvaro att lägga ifrån sig mobiltelefonen och sin nyckelknippa innan han dök.

– Men skor och kläder hann jag aldrig slita av mig. Jag begrep ju att nu gällde det liv eller död.

Precis så var det. Mannen i 65-årsåldern, hade förlorat medvetandet när Johan Hult fick tag i hans kavajkrage och började dra upp honom mot ytan.

– Han var blå i ansiktet och helt slapp i kroppen. I det läget trodde jag faktiskt att han var död, säger Johan som ändå lyckades få ett fast tag om mannens huvud och börja sparka sig in mot kanten, en sträcka på drygt 15 meter.

Bankade på bröstet

Väl framme fick Johan Hult fäste med fötterna mot ett stenblock en dryg meter under vattenytan. Han lyfte den tunga kroppen i midjehöjd och började trycka mot bröstkorgen.

– Jag höll honom med vänsterarmen och bankade så mycket jag orkade med högerhanden. Först blev det ingen respons och jag var nära att ge upp.

– Men så hörde jag ett rosslande, eller snarare ett märkligt snarkande ljud. Han levde!

Efter 12 minuter anlände polis och räddningstjänst.

– Det var 12 evighetslånga minuter innan jag kunde släppa taget och känna att räddningen gått vägen. Sedan satt jag en stund på stenarna och bara frös i mina dyngsura kläder.

Har du haft kontakt med mannen efteråt?

– Oh ja. Han kom med blommor och tackade några veckor senare. Vi var nog lika lyckliga båda två.

Räddningstjänsten har också hyllat Oskarshamns hjälte för den rådiga insatsen.

– Det Johan gjorde var riktigt, riktigt strongt, säger Erik Palmqvist.

Hade han inte ingripit hade det sannolikt varit för sent, vattnet var kallt och mannen medvetslös.

Så jag vill återigen understryka: Sådana hjältar som Johan behövs verkligen!

Känner du en svensk
hjälte?