Franska böndernas protester fortsätter i Paris
Publicerad 2024-02-01
RUNGIS. Två veckor har gått då många bönder sovit i sina traktorer på motorvägen. På torsdagseftermiddagen får de ett löfte från Frankrikes regering och några beslutar sig för att avsluta blockaden av infarten till Paris.
– Men vi kommer inte tveka att ta upp kampen igen om löftena inte infrias, säger Arnaud Rousseau, ordförande för det franska lantbrukarfacket FNSEA.
När Karine Duc, 38, kliver ur bilen på en parkeringsplats utanför ett köpcentrum i Rungis, några kilometer söder om Paris, möts hon av applåder. Ett trettiotal lantbrukare har väntat på sin kollega och fackliga representant över natten. Den har Karine Duc tillbringat i häktet.
Rungis är platsen för en av Frankrikes största råvarugrossister, här köper stora delar av Paris restaurangnäring sina produkter till grossistpriser. Alltför billigt, menar franska lantbrukare, varav ett knappt hundratal tog sig in på den gigantiska stormarknaden i går. 79 av dem greps av polis, en av dem var Karine.
– För mig är det naturligt att vi som föder det här landet har rätt att se var våra varor hamnar. Det förekom ingen skadegörelse alls, säger hon till Aftonbladet.
Hon är vinproducent och representant för fackförbundet Coordination rurale 47, och en av alla tusentals lantbrukare som tagit sig till Paris i veckan för att visa sin vrede. Demonstrationerna har pågått i två veckor och infarterna till huvudstaden är blockerade av traktorer sedan över en vecka. På torsdagen har flera lantbrukarkollektiv tagit sig in till nationalförsamlingen i Paris för att prata med folkvalda ledamöter.
Dagen innan har Karine Duc tillsammans med andra fackliga företrädare träffat premiärminister Gabriel Attal i Paris för att förklara situationen och trycka på för reformer. Hennes budskap till kollegorna på torsdagen är dystert.
– Vi känner oss väldigt svikna, jag har inte mycket hopp tyvärr. Det här är döden för franskt jordbruk. Man har inte lyssnat på oss, man har inte hört oss, ”åk hem, försvinn härifrån och dö i tystnad!”.
Éric Maillochon är ekologisk bonde och odlar en rad olika grödor på sin gård i kommunen Bazelat i centrala Frankrike. Han säger att situationen för all del skiljer sig åt en del mellan olika odlare, men att de franska bönderna är solidariska med varandra.
– Jag är här av solidaritet med mina kollegor som blev häktade igår, vi har kommit hit för att stötta dem och förstärka blockaden och visa för regeringen att vi inte ger upp och att vi vill att aktionen fortsätter så länge vi inte har fått några konkreta svar.
Vad skulle ett konkret svar kunna vara?
– Det behövs en omstart av den gemensamma jordbrukspolitiken. Idag kan vi inte fortsätta i det här systemet. All import av utländskt kött och andra produkter måste ses över på EU-nivå för att vi inte ska konkurreras ut av de produkter som producerats under helt andra regler som är mycket mindre stränga. Det går inte längre.
Bondeupproret i Frankrike och i snart sagt alla grannländer sätter ljuset på flera av samtidens stora politiska konfliktlinjer. På motorvägen som leder till Paris står slaget om frihandeln, klimatet, självförsörjningen och den nationella identiteten.
Den franska regeringen har befunnit sig med ryggen mot väggen sedan blockaden startade. Jordbrukarna har en särskild ställning i Frankrike, både i den politiska praktiken där man tar emot mest jordbruksstöd i EU, och i gemene mans föreställningsvärld. Jordbruket ses av många som själva symbolen för den franska nationalsjälen. Trots att man blockerat samtliga motorvägsinfarter till Paris de senaste dagarna, och därmed gjort vardagen krångligare för miljontals människor, är stödet stort. Uppemot 90 procent av fransmännen stöder bondeupproret, enligt opinionsundersökningar.
På motorvägen vid Chilly-Mazarin, 40 minuter söder om Paris, tutar flera bilister sitt stöd till jordbrukarna när de åker förbi blockaden i motsatt riktning. Här står ett trettiotal traktorer uppradade för att stoppa trafiken mot huvudstaden och ett hundratal lantbrukare väntar på regeringens nästa drag. Man grillar fransk kyckling (”inte ukrainsk!”) vid ett provisoriskt storkök. Bönderna är trötta, men inte uppgivna.
Den nye premiärministern Gabriel Attal har lättat på en rad lagar och bestämmelser de senaste dagarna för att gå jordbrukarna tillmötes. Regeringen har bland annat satt stopp för skattehöjningen på drivmedel som används inom lantbruket, lovat mindre byråkrati i pappersarbetet för landets bönder och hårdare kontroller av de matvarukedjor som bryter mot lagarna som reglerar försäljningen av inhemska råvaror.
Argumentet i jordbrukarkollektivet är att man producerar råvaror enligt hög europeisk standard, både vad det gäller kvalité och hållbarhet, samtidigt som man konkurreras ut av produkter från mindre nogräknade länder där kraven på produktionen är lägre. För att nå EU:s klimatmål måste franska bönder också skydda den biologiska mångfalden genom att lägga en del av sina marker i träda, en åtgärd som lantbrukarnas fackförbund anser att man inte har råd med.
Så hur illa är vardagen för de franska lantbrukarna? Det är i själva verket främst småjordbruken och de vinodlare som inte förfogar över de mest exklusiva etiketterna som har svårt att få ihop det. De utgör en minoritet av kollektivet, men har fått en framträdande plats i franska medier den senaste tiden.
Vid lunchtid på torsdagen lanserar Gabriel Attal en rad nya åtgärder för att stilla upproret i landet, bland annat öronmärker han 150 nya miljoner euro i skattelättnader och bidrag till landets lantbrukare. Premiärministern lovar också att Frankrike inte kommer att skriva under EU:s nya frihandelsavtal Mercosur med en rad länder i Sydamerika, vars produkter skulle komma att konkurrera ut de franska i ännu högre grad.
I Bryssel befinner sig denna dag Emmanuel Macron för EU:s toppmöte för att rösta igenom det nya stödet till Ukraina. Från Elyséepalatset har man också meddelat att den franske presidenten ska träffa kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på tu man hand, för att framföra de franska jordbrukskraven på EU.
Situationen har lyft en rad tabubelagda ämnen till ytan i Frankrike. I den högerpopulistiska tv-kanalen CNews hölls under onsdagen en debatt om huruvida Frankrike verkligen ”har råd” att stanna kvar i EU med unionens klimatmål och kostsamma jordbruksregler.
På eftermiddagen överlägger de olika fackförbunden för att ta ställning till Gabriel Attals nya åtgärder. Organisationen Unga lantbrukare säger att man blivit lyssnade på till viss del av premiärministern och manar till att häva vägblockaderna för att mobiliseringen ”ska gå in i en ny fas”. I Chillly-Mazarin kommer blockaden fortsätta tills vidare.
Arnaud Rousseau, ordförande för fackförbundet FNSEA, fortsätter:
– Det ni sett den senaste tiden är resultatet av 20 års jordbrukspolitik, situationen kommer inte att ordna sig över en natt. De närmsta två veckorna ska vi se hur de nya löftena omsätts i praktiken. Vi kommer inte tveka att ta upp demonstrationerna igen om de inte infrias.