Elever med särskilda behov mobbas oftare

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2015-08-21

Debattörerna: Antimobbningsarbete bör fokusera mer på dessa barn

DEBATT. Ett nytt läsår har just börjat och de flesta barn var lite pirriga och förväntansfulla över att komma tillbaka och träffa sina klasskompisar efter ett långt sommarlov. Det packades skolryggsäckar, köptes pennetuier och letas fram gymnastikkläder i byrålådor.

Men tyvärr gäller det inte alla barn – för alla barn ser inte fram mot skolstarten. 60 000 barn blir varje år utsatta för mobbning och många av dem har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För dessa är skolstarten början på ett helvete som bara kommer bli värre ju längre terminen går.

När vi säger ordet mobbning ser vi alla olika bilder framför oss. Vi ser barn som knuffas, vi hör vidriga ord susa genom stökiga skolkorridorer och vi ser ensamma barn som kurar ihop sig under stora kapuschonger i skolgårdens ödsligaste vrår. Och vi tänker att om vi vuxna bara informerar varandra och våra barn om att vi ska vara snälla och uppmärksamma och bättre kompisar så kommer mobbningen att försvinna, eller åtminstone minska rejält. Visst kan det hjälpa. Men det räcker inte.

Mobbning uppstår inte för att barn är elaka – den uppstår för att barn är annorlunda. Och faktum är att den ofta varken syns eller hörs för kamrater, föräldrar eller skolpersonal.

Enligt organisationens Friends utsätts varje år drygt 60 000 barn för mobbning på grund av bland annat kön, etnicitet och funktionsnedsättningar. Tyvärr stannar inte problemen kvar på skolgården utan leder i många fall till ätstörningar, psykiska problem och hemmasittande som inte sällan slutar i ett livslångt utanförskap. I värsta fall leder det till självmord.

I dag vet vi att en stor del av mobbningen drabbar barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, asperger, add, tourettes, autism, tvångssyndrom och dyslexi.  Elever med adhd löper tio gånger så stor risk att bli mobbade än elever utan diagnosen, enligt Uppsala universitet. Barn med Aspergers syndrom utsätts ofta för långvarig och svår mobbning utan att vuxna ingriper och förhindrar det, enligt Autismforum vid Stockholms läns landsting.

Överrepresentationen av barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som drabbas värst av mobbning är ett problem. Därmed inte sagt att en viss typ av mobbning är värre än en annan. Eller att en viss grupp av barn är värre drabbade än andra.

Men det börjar kännas lite märkligt att år efter år prata om krafttag mot mobbning runt om i skolorna utan att fokusera på barnen med särskilda behov. Det börjar kännas lite märkligt att år efter år prata om mobbning utan att lyfta fram det faktum att den väldigt ofta varken syns eller hörs.

Det är dags att uppdatera vår syn på mobbning. I dag vet vi varför en stor del av mobbningen uppstår och vi vet att den kan sluta i katastrof för de mest utsatta barnen. Det är skolans ägare, huvudmannen, oftast kommunen, som är ansvarig för att skolorna följer skollagen. Visst behöver vi kampanjer och uppmaningar till barn att vara snälla mot varandra, men vi behöver framför allt börja fokusera på barnen med särskilda behov – de barn vars skolgång handlar om liv och död. På riktigt. De barnen går nämligen under i dagens skola och vi måste rädda dem. Nu.

Malena Ernman

Claes Jenninger

Jiang Millington

Ann-Kristin Sandberg