Hjälp, ännu ett skollov!
Höstlov en vecka.
Jullov två veckor.
Sportlov en vecka.
Påsklov en vecka.
Sommarlov tio veckor.
Det är 15 veckor lov på ett läsår.
Lägg på fem studiedagar och vi är uppe i 16 veckor eller 80 dagar ledigt från skolan på ett år.
Skolbarn har helt enkelt väldigt mycket ledigt. Det har inte deras föräldrar, om de inte råkar vara lärare.
För vuxna gäller oftast 25 dagar betald semester. Så frågan är vem barnen ska spendera all denna ledighet med.
För de flesta av oss är svaret: En snäll fritidspedagog som går på museum och grillar korv med våra ungar medan vi jobbar.
Skulle man mot förmodan ha hushållat med kompledigt, sparad semester och föräldradagar på lägsta ersättningsnivå, så är en familjecharter vecka 44 en ekonomisk fantasi för de flesta. Om det ska bli några julklappar alltså. Sommarens VISA räkning är ju inte ens helt betald.
Om den här svenska lovkavalkaden är kärv för kärnfamiljer är det en mardröm för ensamstående föräldrar.
De 25 semesterdagarna? De går åt på sommaren, det viktigaste lovet. Resten pytsas ut på jul som är näst mest heligt. Mormor eller farmor? De jobbar. Eller bor i en annan del av landet.
Bästa lovläget har helt enkelt frånskilda föräldrar som inte behöver pussla ihop gemensamma veckor utan kan slå ihop sina respektive semestrar till en pott om tio veckor.
Ursprungligen hette höstlovet potatislov och barn skulle hjälpa till att ta upp knölar inför vintern.
Det är historia och vi behöver inte behålla höstlovet av nostalgiska skäl.
När vi ändå rensar i loveländet tycker jag vi skär ner sommarlovet till åtta veckor och lägger studiedagarna i augusti innan höstterminen börjar och på sportlovet.
För ni har väl inte GLÖMT att boka fjällstuga till vecka nio? Herregud! Jag kollade i går och Hundfjället är tvärtjockt.