Vi måste bli bättre på att straffa näthatare
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-07-17 | Publicerad 2015-07-16
Anders Ygeman: Polisen fördubblar antalet personer som arbetar med att lösa IT-brott
Vad som händer på internet får konsekvenser i vår vardag och de strukturer som råder i verkligheten påverkar innehållet på nätet. Den tekniska utvecklingen har inneburit att gränsen mellan digitalt och analogt har suddats ut. Fördelarna har varit många. Allt fler kan med nätets plattformar uttrycka sina åsikter. Gapet mellan journalister och allmänhet, politiker och medborgare, idolen och fansen har minskat. Den demokratiska debatten har berikats, men med fler plattformar synliggörs också sexuella trakasserier och hatbrott. Internet är heller inte isolerat från verkligheten. Samma strukturer som vi lever med i samhällslivet återspeglas på Facebook, Instagram och Snapchat, något som är tydligt i en rapport från Brottsförebyggande rådet.
I vart fjärde fall, när det gäller sexuella trakasserier eller hatbrott på nätet, är relationen mellan den utsatta och gärningspersonen en pågående eller tidigare parrelation. Trakasserierna tar sig olika uttryck beroende på om den utsatta är flicka eller pojke. Flickor hängs oftare ut med bilder, medan pojkar oftast hotas med våld.
Samtidigt som internet har blivit en allt vanligare brottsplats så klaras endast fyra procent av de granskade ärendena upp, enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Det är naturligtvis helt oacceptabelt.
Polisens arbete mot brott på internet kommer att stärkas genom att polisen dubblerar antalet personer för att lösa IT-brott. Den första oktober inrättar Polismyndigheten ett nationellt IT-brottscentrum. Det nya centret kommer att utgöra en nationell expertresurs och skapa förutsättningar för en ökad enhetlighet för utredning och klara upp IT-relaterade brott.
Den förra regeringen påbörjade en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för den enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar. Utredningen ska analysera om skyddet är användbart eller om det bör förändras. En modern lagstiftning, anpassad efter brottens karaktär är avgörande för att polis ska kunna klara upp och åklagare ska kunna åtala misstänkta gärningsmän.
Åtgärder mot näthatet måste också ske i tät dialog med IT-företagen. De stora företag som erbjuder sociala plattformar för tusentals människor bär också ett visst ansvar för vad som publiceras samt har ofta möjlighet att stänga av eller stänga ner innehåll som strider mot användarvillkoren. Företagen bör arbeta för att följa upp konton där personer publicerar kränkande material. Regeringen kommer inom kort initiera samtal med ledande företag på området för att se hur vi på bästa sätt tillsammans arbetar för en schyst miljö på internet.
Hat och hot på nätet är inte en generationsfråga. Det drabbar ungdomar, journalister, opinionsbildare och politiker. Både journalister på nationella redaktioner och lokalreportrar vittnar om hatet som sköljer över dem, inte minst när de rapporterar om flyktingmottagande eller ojämställdhet.
Avsändarna beskrivs som nättroll, personer bakom anonyma konton som ständigt trakasserar enskilda. Visst är detta ett fenomen, men att avhumanisera personer som trakasserar riskerar att normalisera ett oacceptabelt beteende. Sexuella trakasserier, hot, och hets mot folkgrupp är brott mot alla människors lika värde, oavsett om det sker på nätet eller i verkligheten.
Regeringens uppgift är att ge Polisen verktygen för att kunna utreda och lagföra fler brott, modernisera lagstiftningen för att anpassa den till den tekniska utvecklingen och tillsammans med IT-företagen flytta fram positionerna.
Så ser vi till att den tekniska utveckningen kommer fler till del, stärker yttrandefriheten och berikar det demokratiska samtalet.
Anders Ygeman
Inrikesminister