Jämställdheten splittrar könen

Nej! Sverige är inte tillräckligt jämställt, tycker kvinnorna.

”Mycket vill ha mer”, svarar männen, som är nöjda med kvinnornas ställning i landet.

– Illavarslande, säger Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ.

Männen är nöjda. På Aftonbladets webbfråga ”Är Sverige tillräckligt jämställt” svarar en majoritet, 59,3 procent, av de manliga läsarna ”Ja”. Det duger nu.

Något som kvinnorna inte håller med om. Tvärtemot svarar sex av tio kvinnor "Nej” – det det finns kvar att göra. Totalt har 8 679 läsare svarat. Många är också med och diskuterar frågan på sajten, nästan uteslutande män, som tycker att hela jämställdhetsfrågan blivit "tröttsamt trams” och uppblåst i ”millimeterrättvisans högborg, Sverige”.

De blir aldrig nöjda

– "Mycket vill ha mer", de verkar aldrig vara nöjda. Har själv aldrig stött på fenomenet att kvinnor har det sämre. Är det verkligen inte en skröna? skriver ”Nitrojon”, 41.

Flera män menar att antalet kvinliga chefer är ett missvisande mått på jämställdhet, eftersom färre kvinnor vill bli chefer. Andra undrar vad andelen bilägande, som Lena Mellin tar upp, har med jämställdhet att göra.

– Givetvis ska lika arbete ge lika lön, men på många andra punkter är det bara direkt löjligt att diskutera. Är inte 46,7 procent kvinnor i riksdagen bra nog? suckar Gibby, 35, från Åhus.

Männen mer diskriminerade

Många undrar också när områden där männen är diskriminerade ska få rampljus. Kvinnor har fortfarande makten över barnen, familjen och känslolivet – och vinner nio av tio vårdnadstvister, skriver signaturen Brixling och radar upp fler frågor:

– Kvinnor väljer enklare och mindre riskfyllda jobb och går dessutom ner i arbetstid för att få mer tid ledig tid.

– Trots att unga pojkar presterar bättre än unga tjejer på nationella prov får tjejerna högre betyg än kilarna. Hela skolväsendet är numera uppbyggt för att gynna kvinnor. Män diskrimineras dagligen på våra skolor och universitet.

”Illavarslande”, tycker Gudrun Schyman, talesperson för Fi, Feministiskt initiativ, när hon får höra Aftonbladets enkätsiffor.

– Det visar att folk saknar kunskaper. Det här är ingen åsiktsfråga, den handlar om ett kunskapsområde, byggt med forskning och fakta som talar om att vi inte är ett jämställt land.

En stark privatsaks-trend

Det är en stark trend, säger Schyman, att göra jämställdheten till en privatsak ska lösas hemma, i stället för samhällsmönster och konflikter.

– Det vet vi ju att män ofta tycker de delar mer än kvinnor tycker. Och fakta säger att vi delar långtifrån jämställt.

Vad betyder det för jämställdhetsarbetet att de flesta män är nöjda?

– Män finns i maktpositionerna, ser de inte att det här är en viktig fråga att jobba med kommer vi gå bakåt. Och det är ju oroväckande.

Många manliga läsare undrar när manlig diskriminering ska få ljus?

– Det är ju andra sidan av samma sak. Lever vi med normen att mannen är familjeförsörjare och kvinnan tar hand om hem och barn har inte män beslutsmakt hemma. Och det är en del män upprörda över – vilket är bra! För då måste de ju fundera över vad det beror på. Också männen förlorar på att normen är så stark.