”Nu är det dags att gå vidare”

Publicerad 2014-11-28

Mia Törnblom svarar på läsarnas frågor om inre hälsa

Skriv till Mia! Har du ett huvudbry som du vill att Mia Törnblom ska hjälpa dig med? Mejla oss på mia.wellness@aftonbladet.se. Märk mejlet ”Fråga Mia!”.
 

Mia Törnblom skriver böcker, föreläser och utbildar tillsammans med sin man i ledarskap och medarbetarutveckling. I Wellness vill Mia inspirera, motivera och dela med sig av sina erfarenheter.

Hej Mia! Jag undrar hur jag ska göra för att komma över min expojkvän. Han var elak mot mig, och ändå har jag svårt att glömma honom och gå vidare med mitt liv.

Vissa dagar känner jag mig glad, andra dagar är jag ledsen och gråter när jag tänker på honom. Förut hade jag ångest men nu har jag inte haft det på länge, så jag tror att den börjar släppa lite grann.

Det värsta är att all min energi går åt att tänka på honom. Fast han inte är med mig längre så finns han kvar i mina tankar och stör. Jag har svårt att koncentrera mig på saker jag gör i vardagen och att leva i nuet. Ofta går mina tankar åt att älta det som varit.

K

SVAR: Hej K! Tack snälla för ditt förtroende och din ärlighet. Jag vill börja med att säga att jag behöver lite mer information för att kunna ge dig de svar du söker och därför vill jag gärna träffa dig.

Men jag vill ändå passa på att prata lite mer allmänt kring din frågeställning. Du har svårt att glömma din före detta pojkvän trots att han var dum mot dig, den frustrerade känslan är du inte ensam om. Det är intressant att vi använder ”glömma” om gamla relationer vi inte mått bra i för det kan och ska vi absolut inte göra. Vi ska inte glömma men vad vi däremot behöver, efter att vi varit tillsammans med någon som gjort oss illa, är att få hjälp att bearbeta den destruktiva relationen.

Han var elak mot dig och det kan ju innebära allt ifrån otrohet till fysiskt våld. Jag vet såklart inte exakt vad du har blivit utsatt för men om det till exempel är mentalt våld så fungerar det som regel så att den kontrollerande och ofta svartsjuka personen sakta men säkert tar mer och mer livsutrymme ifrån sin partner. Ofta börjar det oskyldigt, ni går ut en kväll och din man säger att han bara vill att du ska dansa med honom, han älskar dig så mycket och vill ha dig bara för sig själv.

Det är lätt att känna sig smickrad av det och är man förälskad så är man förmodligen inte ens intresserad av att dansa med någon annan, med andra ord, en enkel sak att välja bort.

Att komma över en sprucken relation kan ta lång tid och måste få göra det.

Sen börjar den kontrollerande partnern ha åsikter om dina vänner, ingen duger och det är fel på alla och utan att du själv riktigt märker vad som sker träffar du dina vänner mer och mer sällan. Först är det vännerna, sen kan det handla om hur du klär dig, hur du rör dig, hur du pratar, vad du säger, hur du säger det och eftersom ditt livsutrymme nu är så förminskat klarar du inte av att stå emot när din partner kräver att du slutar umgås med din familj. Och så här kan det fortsätta ganska länge och självklart är det svårt att förstå hur man kan gå med på att förminska sig själv men det är inte konstigt alls, längtan efter kärlek är starka krafter och ofta är den kontrollerande partnern duktig på att styra och kontrollera och ju svagare vårt jag blir desto enklare blir vi styrda.

Låt oss säga att du varit med om någonting liknande men lite mindre dramatiskt och att du nu brutit relationen, du beskriver att du inte kan sluta älta. Av egen och andras erfarenhet vet jag att vi ofta ältar saker som hur kunde jag gå med på allt det där, att jag inte gick tidigare, vilken idiot jag är som inte förstod bättre och så vidare.

Trots att vi så klart inte borde lägga skuld på oss själva när någon annan varit elak är det ändå så vanligt, vi slår på oss själva och vad vi behöver göra är att förlåta oss själva. Det kan låta enkelt men många gånger är det en process som tar tid och som vi kan behöva hjälp att hantera. Men samtidigt får vi inte glömma att det också kan handla om sorg. Sorg tar också tid, sorg är inte ett problem som ska lösas, sorg sköljer över oss i vågor och ingen sörjer exakt på samma sätt som någon annan. Sorg är högst personlig och även där finns det numera väldigt bra professionell hjälp att få.

Personer som själva avslutar en relation inser inte att det ändå ofta innebär en sorgeprocess – bara för att ett beslut är rätt innebär det ju inte att det inte kan vara sorgligt.  Och ibland kan det såklart räcka att gråta, prata och hänga med sina nära och kära, äta en massa glass och inse att det också är att vara här och nu, ibland är här och nu en sorglig plats att vara på, sorg är en stor och viktig del av livet.

Så med andra ord, när vi farit illa kan vi behöva olika vägar för att läka.

När en relation tar slut, tänk på att:

Bearbeta din sorg. Sorg tar tid och är en process som vi måste igenom. Ha tålamod med dig själv och glöm inte att det varken är självömkande eller ältande att sörja, det är en läkning som behöver ske i sin takt. Och kom ihåg att det är en styrka att be om hjälp!

  På Sorg.se kan du hitta fler råd kring sorgebearbetning.

Om du känner att du behöver mer eller professionell hjälp att bearbeta din relation kan KBT-terapi vara rätt väg att gå.

Har din relation varit våldsam, håll det inte inom dig utan prata gärna med någon närstående du liter på och/eller kontakta någon av kvinnojourerna för att få hjälp.

Följ ämnen i artikeln