”Att vara ledsen är livsviktigt”

helskärm

I helgen var jag på ett event och träffade en massa människor. Mot slutet av dagen kom det fram att några personer på eventet hade sagt elaka saker om mig. Det sårade mig, och det var jag oförberedd på.

Numera blir jag sällan ledsen över att folk talar illa om mig, men annat var det förr. Då hade jag garanterat smitt detaljerade hämndplaner med våldsamma inslag. Då, när jag var otrygg och lättkränkt, lade jag en massa tid på att fantisera och smida planer om hur jag skulle kunna skaffa mig upprättelse, gärna genom förnedrande och smärtsamma hämndaktioner.

I ärlighetens namn kan det kortsiktigt vara skönt att fantisera om hur man ska ge igen, men som tur är har jag blivit klokare och nu inser jag att det bästa för mig är att i stället lägga min energi och min kraft där den gör nytta, livet är så kort och skört ändå.

Vad är det som har hänt? undrar ni så klart. Ingenting dramatiskt eller ens ovanligt. Jag har blivit beskylld för och förlöjligad över saker som inte stämmer. Att som jag vara framgångsrik och lite offentlig har både positiva och negativa sidor men absolut mest positiva sidor. Jag får bland annat möjligheten att arbeta med oerhört många begåvade, drivna och kompetenta företag och människor, jag får ge ut böcker, inspirera, påverka och beröra, jag är privilegierad!

Men visst kan det kännas frustrerande att inte få vare sig förklara eller försvara sig när vi blir oskyldigt anklagade eller orättvist behandlade, men det är en del av livet, och det har jag lärt mig att både acceptera och hantera, så varför tar jag ens upp det?

Jo, för att den här gången blev jag faktiskt ledsen. Omständigheterna och att en del personer som faktiskt känner mig blev indragna och valde att inte att stå upp för mig gjorde mig ledsen, men gör det mig till en svagare person? Nej, det gör mig mänsklig. Just nu är jag lite skör, personer jag tycker om blir drabbade av hemska saker och det har påverkat mig. Jag känner mig lite hudlös och därför blev jag ledsen på riktigt över de saker som sades och över att mina vänner inte försvarade mig.

Att vara ledsen är en del av livet, en viktig del till och med. Ett liv utan alla olika typer av känslor är inte någonting jag vill eftersträva. Jag menar om jag aldrig känner sorg blir glädjen inte så stark och fantastisk som den ju är.

I dag har jag ett val, jag kan välja bort känslan av att vara kränkt och att smida planer på hämnd, men att få vara ledsen ibland är lika viktigt för mig som att få uppleva glädje.

/Mia