”Vaknade med pirr i magen”
Publicerad 2014-07-30
Det sägs att det tar 21 dagar att ändra en vana. Krönikören Zandra Lundberg har fått uppdraget att förbättra sin livsstil.
De senaste tre veckorna har hon ägnat sig så helhjärtat det går åt: Positivt tänkande.
Jag var mer och mindre deprimerad i tio år. De senaste två åren har jag varit fullt frisk.
Men nog finns det ett helt gäng övervintrade hjärnspöken kvar där inne i huvudet. Dagligen talar de om för mig att jag har dålig hy, att jag borde jobba mer, att mina armar är så otränade att jag inte kan bära kortärmat, att jag är allmänt värdelös. Så där har det malt på sedan tonåren.
Inget – verkligen inget – har kunnat reta gallfeber på mig såsom positivt tänkande-människor. För vad exakt finns det att tänka positivt om när allt är kolsvart och den enda utvägen är att gå och dra täcket över huvudet och aldrig mer stiga upp igen?
Med den här bakgrunden i bagaget påbörjade jag mina tre veckor med positivt tänkande. Jag kände mig, milt sagt, aningen skeptisk. För att bibehålla mitt positiva tänkande har jag använt mig av en hel del knep. Först och främst: utbytningsmetoden. När jag märker att hjärnan börjar tjata på om hur jobbigt allting är och hur lite pengar jag har på kontot så ska jag snabbt som en vessla vara där och byta ut de dåliga tankarna mot bra tankar i stället.
Jag valde det som kändes enklast: att känna tacksamhet. För att jag har mat i kylskåpet, att jag kunde betala min senaste räkning och för att jag har en fin familj. Sådana grejer.
Jag har också tvingat mig själv till att börja varje morgon med ett leende samt att göra någonting barnsligt varje dag. Slå en kullerbytta i sängen, gunga i parken, sjunga högt utomhus, skrika rakt ut i skogen.
Till en början kände jag mig som en världsfrånvänd mupp. Sedan började jag känna att andra måste tänka att jag är en världsfrånvänd mupp. Därför kontaktade jag Tanja Rönnberg, mental tränare som driver företaget Eget ansvar, och frågade varför jag känner som jag gör.
– Hur saker och ting uppfattas är egentligen mest av intresse för den som står för uppfattandet. Om någon tycker att jag är världsfrånvänd och naiv så betyder det inte att jag ÄR det. Det betyder att någon TYCKER det och det är givetvis inte mitt problem, jag är ju nöjd som jag är. Och om vi vänder på det, säg att jag skulle vara världsfrånvänd och naiv? So what? Om jag mår bra och det fungerar i tillvaron så är det ju inget att rikta tankarna mot. Still not a problem, med andra ord. Och skulle jag tycka att det är ett problem behöver jag reparera min självkänsla.
Efter en vecka började det kännas bättre. Vissa morgnar när jag vaknade pirrade det i magen på ett sätt som det inte gjort sedan jag var barn och jag visste att något spännande skulle hända. Vissa dagar gick det inte alls.
– Som mycket annat handlar det om träning, säger Tanja. Upprepning kommer att leda till att positiva tankar kommer per automatik.
Efter tre veckor kommer jag på mig själv med att vela fram och tillbaka om jag ska anmäla mig till en utbildning till hundinstruktör.
Men så minns jag: jag tänker ju positivt nu! Klart att jag ska gå den här utbildningen!
Så jag klickar på knappen ”anmäl” .
Bekräftelsemejlet plingar till i mejlen och jag tänker att det här i alla fall är ett litet bevis på att positivt tänkande gör skillnad.
Att meditera:
VAD ÄR GREJEN?
”Positivt tänkande innebär att se möjligheterna. Att förstå att man faktiskt har kapacitet att genomföra det man vill. Man vet att positivt tänkande fungerar på många olika områden. Bland annat har man sett otroliga resultat inom vården där patienter som fått svåra besked från läkare har fått bättre livskvalitet med hjälp av detta”, säger Tanja Rönnberg, mental tränare.
WOW-FAKTOR
Varje, okej nästan varje, morgon känns som när jag var barn och någonting spännande skulle hända. Jag känner en lust att påbörja dagen, jämfört med annars då jag brukar känna mig … trött och osugen på att stiga upp.
HÄLSOEFFEKT
Ja … svårt att säga. Jag blev inte sjuk av det positiva tänkandet i alla fall.
