Så började hetsjakten på bidragsfuskare
Allmänna medvetandet ruggigt lättpåverkat
TIDSKRIFT För 40 år sen var bidragsfusk nästan okänt i Sverige. Ekonomisk brottslighet var länge detsamma som skatteflykt, på 80-talet uppmärksammades särskilt de multinationella bolagens nollskattande. Numera påstås enskilda bidragsfuskare vara det stora hotet mot välfärden. Och anonyma tips har blivit allt vanligare.
I nya numret av magasinet Filter (nr 26) reder Johan Frisk ut härvan av myter och sanning. De senaste 30 åren har attityderna till sjukskrivna, arbetslösa och förtidspensionerade förändrats dramatiskt men inte de faktiska bedrägerierna.
Det var Bert Karlssons och Ian Wachtmeisters Ny demokrati som var först med att göra bidragstagare till potentiella samhällsfiender. Medierna följde upp, harmsna ledare och debattartiklar och även Uppdrag granskning gjorde myglet till en epidemi i det allmänna medvetandet. När sedan Alliansen vann valet 2006 gav de bidragsfusket högsta prioritet.
I England, landet som varit föregångsland för Sverige i jakten på bidragsbrottslingar, där myndigheterna går ut i regelbundna kampanjer och uppmanar medborgare att anmäla sina grannar, har hatbrott mot handikappade ökat stort. Det är ruggigt att inse hur ostadigt och hur lättpåverkat det ”allmänna medvetandet” är.
